HSK skrev: ↑2023-10-22 12:03:08
SirDIFalot skrev: ↑2023-10-22 09:57:36Sjukdomsinsikten är viktig här. Det finns fortfarande människor i DIF som tror att vi är LEDANDE på vissa områden och att senaste årens ras stavas otur och marginaler.
För mig är detta vad allting handlar om. Det går att diskutera länge om X eller Y är bästa styrelseordföranden, men om man helt saknar insikt i vad de vill så blir den diskussionen helt meningslös.
Nu har Djurgården Hockeys medlemmar – det vill säga vi själva – valt att rösta igenom stadgar för vår förening som på ett unikt sätt i svensk idrott motverkar förändringar och försvårar föreningsdemokratiska processer. Vi har också valt att inte hålla vår styrelse ansvarig när de på ett årsmöte (2022) lovar att förändra stadgarna, men sedan inte gör det.
Vi har med dessa stadgar som grund röstat fram företrädare som är slutna och inte känner något behov av att kommunicera med oss medlemmar – ens i situationer som den vi är inne i nu. Det är också helt logiskt att vi har de företrädarna, för i praktiken är det viktigast att styrelseledamöterna har förtroende hos valberedningen och inte medlemmarna. Presenteras man som valberedningens kandidat till en position i styrelsen, så har man baserat på historien 100% chans att bli vald. Så varför skulle Ulf Grunander gå ut på hemsidan och i långa intervjuer berätta för oss medlemmar vad han tror på och i vilken riktning han vill föra Djurgården?
I en annan värld med en levande föreningsdemokrati i vår förening, så hade det varit intressant att höra mer om på vilka områden Ulf Grunander ser oss som ledande, på vilka områden han vill se stora förändringar och vad hans prioriteringar är framöver. Det hade också varit intressant att höra vad Stefan Fritzdorf tyckte om samma frågor, vad var det för förening han sökte mandat för att skapa? Skiljer sig Stefans bild från Ulfs? Vad var det vi röstade för och vad var det vi röstade bort? Jag har absolut ingen aning trots att jag läser det mesta om DIF, och jag tvivlar på att någon annan medlem har det heller.
Detta i skarp kontrast till hur val av partiordföranden ser ut i Sverige idag. En gång i tiden var det också beslut som i praktiken gjordes upp genom diskussioner i slutna rum, medan alla partier som valt partiordföranden de senaste åren har haft en öppen diskussion bland medlemmarna med flera kandidater som lagt fram deras vision för partiet innan de blivit valda.
Min poäng är: Om det kliver upp en kandidat till styrelsen och pratar om att vi ska fortsätta på den inslagna vägen och att allt ser bra ut, så ska vi medlemmar ha både insikt i att förstå att det är kandidatens bild av nuläget och makt att kunna säga "nej, det där stämmer inte överens med hur jag ser på Djurgården Hockye, och därför röstar jag på en annan kandidat".
Som en följd av det blir alla diskussioner om "avgå styrelsen!" helt meningslösa. För det första är den styrelse vi har just nu nästan helt nyvald (ny ordförande, 5 av 8 ledamöter valda 2023 och 2 av 8 valda 2022), men för det andra: vad spelar det för roll om åtta personer som vi inte har en aning om vilka de är och vad de vill ersätts av åtta andra som vi inte heller har en aning om vilka de är och vad de vill? Går vi inte till botten med bristerna i vår föreningsdemokrati och den slutenhet den medför, så kommer vi aldrig att få en levande föreningsdemokrati med öppna och transparenta företrädare.
Så det är nog där vi skall lägga pengar och kraft i min mening om vi skall göra någon förändring. Men det är väl tyvärr ingen i ledningen som ser eller tycker detta eftersom det ser ut så här år efter år…
Så det är nog där vi skall lägga pengar och kraft i min mening om vi skall göra någon förändring. Men det är väl tyvärr ingen i ledningen som ser eller tycker detta eftersom det ser ut så här år efter år…
