Saint-Adam skrev:Bautabröl skrev:Det är inte direkt första gången det är en diskussion om DIF:s dåliga publiksnitt.
Jag personligen går inte på hockey så mkt dels bor jag en bit ifrån Sthlm, dels eftersom det är så otroligt många matcher mot samma lag så man tappar sugen. Tänk er själva om vi hade haft 3 matcher hemma och 3 matcher borta i fotboll. Hade det kommit 1500+ till MFF-DIF måntro?
Matcher i mängder gör bara att det speciella med just matchen försvinner. Matcherna ska va något man längtar till och inte något man kan bada i. Det kan bli för mkt av det goda och det är just vad hockeyn är för tillfället.
Fotboll
I Stockholm finns tre lag och om vi lägger ihop deras publiksnitt hamnar vi på 40-50 000 Stockholmare per omgång.
I Göteborg finns fyra lag och om man lägger ihop deras på publiksnitt hamnar man på 20-25000 Göteborgare per omgång.
Slutsats: Jämt men vi är lite vassare i Stockholm!
Hockey
I Göteborg finns bara VF och det är dom man hejar på om man gillar hockey. Då har de alltså 500 000 invånare på ett lag.
I Stockholm har vi tre lag som är uppdelade genom fotbollen och rivaliteten mellan klubbarna gör att en gnagare/bajare aldrig skulle gå på en Djurgårdsmatch hur mycket han än gillar hockey. Därför har vi 1000000 invånare delat på tre lag, vilket blir mindre invånare per lag än vad göteborg har.
Så hade vi haft ett gemensamt Stockholms lag så hade vi haft en publik minst lika stor som VF:s.
VF är ett topplag och vi ett botten/mittenlag detta spelar också en stor roll!
Slutsats: Om man ser till omständigheterna så är vi bättre här med!
Du glömmer också att Stockholm består av 50% inflyttade bönder som hejar på andra lag.
Visst!
Ex1: Långt ifrån alla i Stockholm är Djurgårdare.
Nästan alla i norrlandsstäderna håller på bygdens lag.
Ex2: Hockeyintresset har inte varit stort i Stockholm på en herrans massa år, framförallt fotbollen intresserar mer.
Ute på landsbygden finns inte så mycket annan toppidrott som lockar.
Däremot spelar övriga lag lika många matcher som Djurgården. Att skylla på för många omgångar som Djurgårdare, kan jag faktiskt förstå att det kan upplevas som "att vara dryg".
Det känns i varje fall riktigt jobbigt när ens kära Djurgårdslag blir utbuat på hemmaplan, då lider man.
Så blir det emellertid inte idag.