Säsongen 2025/26: Återkomsten

[Jim Morrison]

Så, nu har vi landat efter att den sedvanliga "sur-efter-förlust"-grottandet.

Sitter faktiskt och småler igen. We did it! Play-in direkt när målet var att hålla oss kvar!
Det FINNS inget mer att begära egentligen. Det riktiga arbetet börjar ju nu.

Yes. Frågan är om det är en fråga om spelarmaterialet eller en tränarfråga. Nästa säsong bör vi bli varse.

[DjurgårdareiNorrland]

Så, nu har vi landat efter att den sedvanliga "sur-efter-förlust"-grottandet.

Sitter faktiskt och småler igen. We did it! Play-in direkt när målet var att hålla oss kvar!
Det FINNS inget mer att begära egentligen. Det riktiga arbetet börjar ju nu.

Yes. Frågan är om det är en fråga om spelarmaterialet eller en tränarfråga. Nästa säsong bör vi bli varse.

Väldigt orolig om vi står med samma tränartrio nästa säsong.

[Andspe]

Så, nu har vi landat efter att den sedvanliga "sur-efter-förlust"-grottandet.

Sitter faktiskt och småler igen. We did it! Play-in direkt när målet var att hålla oss kvar!
Det FINNS inget mer att begära egentligen. Det riktiga arbetet börjar ju nu.

Yes. Frågan är om det är en fråga om spelarmaterialet eller en tränarfråga. Nästa säsong bör vi bli varse.

Väldigt orolig om vi står med samma tränartrio nästa säsong.

Wikegård går ganska hårt på att coacha cocherna. Mycket han pratade om som expert och det är väl egentligen inget fel med det tänket. Frågan är bara om balansen är tillräckligt bra i vår trio.

Känner mig ganska trygg med Kimby + Holmqvist. Patrik har jag inte fått grepp om ännu. Vet inte alls vad han står för eller bidrar med. Är lite rädd för att det blir för seriöst emellanåt. Funkar bra när det går bra, men blir en eländig tillvaro när det går dåligt.

[DIF_Soldier]

Ska sammanfatta detta, sedan ut i natten och leta ragg. Wish me luck boys.

Först: det känns så oerhört skönt att första gången på länge få avsluta en säsong med en axelryckning. Förlusterna mot Timrå, Modo, Brynäs sitter som bottenlösa hål i minnet och en sorg om något äkta som håller på att förtvina på riktigt; "Klarar vi inte det här blir vi nya bajen.". Ett fint minne som hade varit borta när jag på ålderdomshemmet dreglande blir matad äppelmos med plastsked.

"Minns du Djurgården, pappa? Du var som lyckligast då"
"...va?"


Där är vi inte nu. Nu har vi istället en säsong bakom oss med samtliga matcher på hemmaplan utsålda. Har det nånsin hänt? Wikegård är vår, han drar i alla trådar, han viker inte en tum. Föreningen mår bra. Sånemyr är inte fiffel-Karel. En vettig VD.

Drömmen om Krüger blev sann. Som 90-talist är han min tids stora idol och hemvändare. Han offrar tre år av sin tid, sin karriär och hälsa i näst högsta serien och kör in i kaklet tills kroppen gav upp. Marcus Krüger är och förblir spelaren som är min absolut största DIF-hjälte hittills. Så oerhört glad att han var med oss till det som nu förmodligen blir pension. Jag satt på det här jävla forumet redan 2011 och längtade, hoppades, att #32 skulle återvända. Och som han gjorde det.

Philip Holm och Josefson gör comeback i DIF, vi får en toppmålvakt tillika superkaraktär i Hellberg som räddar oss, Fimpens grabb (IGEN), nästa Mats Sundin med 21 baljor och nästa Henrik Zetterberg, blott 17 år gammal. Allt på samma säsong. OCH tre importer som inte sviker.

Lyfter på hatten för Håvard Salsten som gör så mycket mer än förväntat när centersidan krackelerade. Det för mig är årets överraskning utöver våra young guns. Han kommer bli en riktigt pålitlig spelare. Var han ens påtänkt som mer än extraspelare i HA?

Vi värvar sist av alla men lyckas säkra nytt kontrakt hyfsat bekvämt, trots en forwardssida som till 2/3 hör hemma i HA och en Gustav Lindström, tänkt toppback, som har tio idiotiska utvisningar på varje bra aktion denna säsong.

De som inte är nöjda med årets säsong och skriker Kimby out, röker hashpipa för att citera Kimby själv. Finns ingenting med denna säsong som inte är annat än enligt förväntan. Utsålda Hovet, Young guns och importer som bryr sig är snarare utropstecken. Och en supprotersektion som varvat upp, flertalet(!) tifogrupper och eldsjälar som ser till att vi står på toppen av svensk hockey igen. Tack, jävla krigare!

Det som smakar surast är Linus Klasen, en av de enskilt största anledningarna att vi ens är i SHL, och att kaptenernas kapten Krüger inte fick avsluta sina karriärer på egna villkor. Generationsväxling deluxe väntar i DIF, och jag ser oerhört ljust på nästa säsong (vilket jag inte ens minns när det hände senast).

Som den gamla dängan förkunnar: Livet känns ändå lätt. Tack DIF.

[Limp]

Vet att det tagits upp, men jävlar vilka kliv Blixt tog på slutet när han fick chansen. Typ den enda backen i säsongens lag som man kan sammanfatta med det gamla klyschiga omdömet "rejäl!"

[difmicke]

Ska sammanfatta detta, sedan ut i natten och leta ragg. Wish me luck boys.

Först: det känns så oerhört skönt att första gången på länge få avsluta en säsong med en axelryckning. Förlusterna mot Timrå, Modo, Brynäs sitter som bottenlösa hål i minnet och en sorg om något äkta som håller på att förtvina på riktigt; "Klarar vi inte det här blir vi nya bajen.". Ett fint minne som hade varit borta när jag på ålderdomshemmet dreglande blir matad äppelmos med plastsked.

"Minns du Djurgården, pappa? Du var som lyckligast då"
"...va?"


Där är vi inte nu. Nu har vi istället en säsong bakom oss med samtliga matcher på hemmaplan utsålda. Har det nånsin hänt? Wikegård är vår, han drar i alla trådar, han viker inte en tum. Föreningen mår bra. Sånemyr är inte fiffel-Karel. En vettig VD.

Drömmen om Krüger blev sann. Som 90-talist är han min tids stora idol och hemvändare. Han offrar tre år av sin tid, sin karriär och hälsa i näst högsta serien och kör in i kaklet tills kroppen gav upp. Marcus Krüger är och förblir spelaren som är min absolut största DIF-hjälte hittills. Så oerhört glad att han var med oss till det som nu förmodligen blir pension. Jag satt på det här jävla forumet redan 2011 och längtade, hoppades, att #32 skulle återvända. Och som han gjorde det.

Philip Holm och Josefson gör comeback i DIF, vi får en toppmålvakt tillika superkaraktär i Hellberg som räddar oss, Fimpens grabb (IGEN), nästa Mats Sundin med 21 baljor och nästa Henrik Zetterberg, blott 17 år gammal. Allt på samma säsong. OCH tre importer som inte sviker.

Lyfter på hatten för Håvard Salsten som gör så mycket mer än förväntat när centersidan krackelerade. Det för mig är årets överraskning utöver våra young guns. Han kommer bli en riktigt pålitlig spelare. Var han ens påtänkt som mer än extraspelare i HA?

Vi värvar sist av alla men lyckas säkra nytt kontrakt hyfsat bekvämt, trots en forwardssida som till 2/3 hör hemma i HA och en Gustav Lindström, tänkt toppback, som har tio idiotiska utvisningar på varje bra aktion denna säsong.

De som inte är nöjda med årets säsong och skriker Kimby out, röker hashpipa för att citera Kimby själv. Finns ingenting med denna säsong som inte är annat än enligt förväntan. Utsålda Hovet, Young guns och importer som bryr sig är snarare utropstecken. Och en supprotersektion som varvat upp, flertalet(!) tifogrupper och eldsjälar som ser till att vi står på toppen av svensk hockey igen. Tack, jävla krigare!

Det som smakar surast är Linus Klasen, en av de enskilt största anledningarna att vi ens är i SHL, och att kaptenernas kapten Krüger inte fick avsluta sina karriärer på egna villkor. Generationsväxling deluxe väntar i DIF, och jag ser oerhört ljust på nästa säsong (vilket jag inte ens minns när det hände senast).

Som den gamla dängan förkunnar: Livet känns ändå lätt. Tack DIF.

Dito