Trist läsning på alla sätt och många är vi väll som bävar för vilken liga vi lirar i under nästa säsong. Men vad är egentligen mardrömmen? Vad är det värsta som kan hända? Är det kvalserien? Eller är det kanske till och med att förlora i kvalserien och som en effekt av det hamna i samma skitliga som AIK och HIF?
Tänk er ett ES utan något Stockholmslag. Tänk er att få gå på riktiga derbyn igen. Matcher som verkligen betyder något och som plockar fram djävulen i dig på riktigt. ES håller ju på att förgöra sig själva genom att, om det nu går igenom, utöka serien med än fler matcher än vad som finns idag. Tänk er det lyft Allsvenskan får genom att alla Stockholmslag lirar där och troligtvis får grymt tung mediabevakning. Kanske tyngre än ES? Vad tror ni blir en följd utav detta? Att ES skitnödigt utökar serien till 14-16 lag för att den annars tar kål på sig själv med alla ointressanta matcher?
Självklart har jag en stockholmares perspektiv på detta men att förbise att makten och media finns i Stockholm kan ingen förneka.
För mig är inte kvalserien ett spöke som nödvändigtvis betyder död. Det är en chans till att få fart på Stockholmshockeyn igen. ES är ju trots allt bara en farmarliga till NHL.
Nu har jag självklart min tro och förhoppning kvar på slutspel och vet att om laget bara får ihop sina bitar och sätter sina chanser har mycket att spela för. Men något kvalseriespöke finner ni inte i mig. Det skulle bara bli lite annorlunda och kanske tom med roligare med riktiga derbyn igen. Och som sagt - ES klarar sig inte utan oss vackra Djurgårdare.
Hur tänker ni kring det här? Tror ni att mina teorier och tankar kan stämma?
