Erik af Sibirien skrev:sensei skrev:Mackans communication skills är ändå helt irrelevant. Orkar inte ens börja försvara honom.
Men för kul så skulle vi ju kunna ställa ut "juristen" på isen under nästa träning så får vi se hur det ser ut när det blir ombytta roller, så att säga.
Håller med - den där "juristen" har jag också svårt att släppa. Vad driver honom egentligen? Verkar redigt ohederlig och om det är killen vars LinkedIn-sida det länkas till ca tio sidor bakåt, kan hans arbetsgivare knappast vara så värst stolt...
Jag har själv, vad jag känner i efterhand, skrivit lite väl fränt om karln. Han är trots allt ingen offentlig person eller någon med de facto betydande makt och inflytande i Djurgårdsfamiljen (såsom t.ex. Pang är). Att diskutera vår advokat som person kommer trots allt inte leda någonstans framåt eller mot mindre splittring, förmodligen tvärtom. Hans framträdande igår däremot har ju uppenbart ingjutit förtroende hos många Djurgårdare för hans ståndpunkter, och med det inflytandet så kan det ändå vara berättigat att flytta fokus från honom som person och istället gå igenom vilka teser som fördes fram av honom igår:
(
http://difhockey.se/artikel/5102/)
1. (06:20 - 10:20) Själva yrkandet på skadestånd, både allmänt och ekonomiskt, visar att MN drev processen inte av "principiella skäl" utan för egen vinning.
Jag är fortfarande tveksam till om det inte föreligger rättegångshinder mot att pröva en fastställelsetalan av det slag som det skulle bli tal om här ifall det inte yrkats på något skadestånd, utifrån vad som sägs
4 kap. 6 § Lag om rättegång i arbetstvister (1974:371). (Tack för inputen Zamboni99, jag utvecklar några fortsatta funderingar i ett separat svar på det inlägget).
Oavsett är det naturligtvis ett felslut att hävda att ur det att Nilson, icke-jurist och 1 år efter händelsen, på rakt arm där uppe inte kan svara på varför det yrkades på skadestånd så följer att det primärt handlade om egen vinning. En
möjlig anledning är såklart att Nilson ljuger, att det bara handlade om pengar, men det är knappast den enda rimliga möjligheten utifrån ovanstående förhållande.
Här tar advokat Olsson dessutom ogenerat till en lögn inför publiken beståendes huvudsakligen av icke-jurister - när Nilson hänvisar sin oförmåga att svara till att facket skötte mycket av det juridiska kontrar Olsson med att "Marcus, Marcus, det är DU som har stämt...", "Du, du yrkade på.." osv. hela tiden med emfas på
du. Så är det naturligtvis inte, Union stämde Djurgården. Unionen var kärande i målet, och Unionen yrkade på skadeståndet. Inte Nilson. Att Olsson vill få fram poängen att Nilson varit delaktig i drivandet av målet klandrar jag honom inte för, och i slutet av den här sekvensen argumenterar han ju för just det, men i kontexten att kontra Nilsons hänvisning till facket är det inte en särskilt snyggt att vilseleda genom att slira på sanningen sådär. Dessutom anar vi allt en ekvivokation som grund för Olssons skadestånds-argument - att "principiellt" pröva vad som gäller rättsligt torde inte vara i samma bemärkelse som "principiella" användas i Nilsons "principiella" skäl till att tvista. Vi har trots allt inte punitive damages (på svenska?) här, så att Nilson vill ha fastställt att Djurgården har åsamkat honom en viss skada/lidande motsvarande skadeståndsanspråket - utan att för den skull nödvändigtvis vilja behålla pengarna sedan - är ju ett principiellt skäl utan pengaintresse gott som något för att yrka skadestånd.
2. (11.00 - 11.30) "Unionen och Marcus Nilson argumenterar i domstolen om att Charles Berglund har gett ett muntligt förslag om att gå ner till hälften av lönen, det är Marcus egna uppgifter."
Njae. Unionen argumenterade raka motsatsen, deras linje var att inget konkret
förslag lämnats - varken muntligt eller skriftligt. Frågan till Lehiste som föranleder den här diskussionen, är ju huruvida Djurgården lämnat ett avtalsförslag till Nilson eller inte. Unionen argumenterar för att man inte gjort det, eftersom man anser att Nilson fortfarande är anställd och ett förslag därför behöver preciseras och konkretiseras i formen av ett som justerar lönen inom ramen för ett existerande anställningsavtal. Här får man passa sig för ekvivokationer på ordet
förslag, man kan i någon språklig mening såklart anse att det att är en form av förslag att Challe omber Nilson att halvera sin lön. Men, Challe föreslår det utifrån utgångspunkten att anställningsavtalet med Nilson har upphört och eventuellt skall nytecknas - utifrån Nilsons (och arbetsdomstolens) bedömning att avtalet fortfarande gällde, kan det ju inte ses som mycket till avtalsförslag förrän det har utformats utifrån kontexten av att ett existerande anställningsavtal skall justeras. I linje med det ber Nilson Djurgården att återkomma med ett mer konkret och preciserat förslag grundat på vad Djurgården önskar se förändrat i Nilson kontrakt, så att en förhandling om hur avtalet/lönen skall justeras skulle kunna komma till skott. Något sådant förslag återkommer aldrig Djurgården med, enligt Unionen/Nilson.
Utifrån Unionens inställning, kan de alltså inte sägas ha argumenterat för att Challe lämnat något avtalsförslag till dem. Det där är Djurgårdens bestridande argumentation snarare, utifrån deras inställning. Därför blir det en vilseledande lögn, när Olsson invänder mot Lehistes påstående att Djurgården aldrig lämnat något förslag med argument i stil med
till och med Unionen/Nilson själva argumenterade att ett muntligt förslag lämnats". Vilseledande, eftersom stöd för omständigheten att Challe ombett Nilson halvera sin lön förvisso finns i Unionens sakframställan, men konstituerar ett avtalsförslag bara i Olssons argumentering. Inte i Unionens argumenterande.
Det här är också varför Lehiste i vad som föranleder Olssons påstående hävdar att Djurgården aldrig lämnat något förslag. DIFs ledning har ju numer fått för sig att de ska ta på sig all skuld och då är det naturligt att han anför vad Unionen anförde i rätten - inget förslag lämnades, även om Djurgården utifrån sin dåvarande ståndpunkt tyckte sig ha lämnat ett.
För att belägga ovanstående med lite faktiska hänvisningar till domstolsprocessen:
Aktbilaga 1 (stämningsansökan), sida 3 skrev:Vid ett samtal mellan sportcheferna Charles Berglund, Klubbdirektör Tommy Engström och Marcus Nilson - som sedvanligt sker för utvärdering av säsongen - uttalades återigen att Marcus Nilson låg för högt i lön och han ombads att halvera lönen. Den återstående halva lönen skulle sedan kunna återbetalas vid återgång i elitserien. Bolaget skulle även återkomma med förslag på sådan lösning, något sådant presenterades dock aldrig.
Notera sista meningen, man skulle
återkomma med förslag på sådan lösning. Dvs, vad som uttalades av Challe i samtalet sågs i sig inte att betraktas som tillräckligt för ett utgöra ett ordentligt avtalsförslag.
Vittnesförhör med Marcus Nilson, Huvudförhandlingen. (Min transkribering) skrev:
Lena Istenstam, Förbundsjurist Unionen: Kan du berätta lite hur det gick till när anställningsavtalet/anställningen upphörde där 2012?
Marcus Nilson: Ja, alltså själva det var väl ett telefonmeddelande då som sa att dom inte ville träna mig. Sedan hade vi ju en del möten där jag hävdade att, bara för att skydda mig själv då, att jag tycker att jag har ett avtal men att jag är jättevillig att diskutera och komma överens om att ändra på det här avtalet. Men ni får komma med ett förslag att titta på så vi kan ta det därifrån. Jag förstod ju att min lön låg på en nivå som inte var skälig men jag ville ju ha ett förslag och sen ha en diskussion för att se vart man hamnar. [tyvärr är det några sekunders hack här i min upptagning.]
Lena Istenstam: Men du menar alltså att du föreslog för Djurgården att dom skulle ge dig ett förslag på att ändra kontraktet?
Marcus Nilson: Ja alltså jag har ju ändå hävdat att jag har ett kontrakt, så det är upp till er att komma till mig med någonting. Alltså en start på en förhandling, och sen får vi se om vi hittar någonting.
Djurgården däremot ansåg att man redan kommit med ett förslag som utgjorde starten på förhandlingar:
AD 2012, 13/14. Sid. 5 skrev:
När säsongen 2011/2012 var över samlade Djurgården de spelare som betraktades som nyckelspelare för framtiden, däribland M.N., till ett möte. Där föreslog Djurgården en halvering av
lönerna. På detta sätt inleddes förhandlingar om ett nytt avtal. Vid mötet framförde M.N. inga omedelbara invändningar.
3. (45.10 - 47.20) "I Domstolen så har du sagt såhär, du och ditt fackförbund: Att du blev erbjuden att gå ner till hälften av din lön av Charles Berglund, men, du sa att ditt kontrakt gällde även i allsvenskan."
Samma sorts förslags-invändning som ovan. Här två halvsanningar som klippts ihop till en riktigt vilseledande lögn. Marcus Nilson blev ombedd att halvera sin lön. Ingen förnekar det. Men, Marcus Nilson - enligt hans utsago, vilket är vad Olsson diskuterar - upplevde inte att de samtalen var tillräckligt konkreta för att utgöra ett förslag han kunde ta ställning till så, och bad därför Djurgården ta fram ett konkret, mer preciserat förslag som de kunde diskutera och förhandla fram något utifrån. Rättsprocessen visade tydligt, och det anförde både Djurgården och Unionen, att Nilson var införstådd med att den ekonomiska situationen var sådan att lönerna behövdes sänkas och att Nilson var redo att förhandla om att sänka sin lön.
I advokatens påstående ska det alltså inte vara något
men, utan ett
och - det finns inget kontrastförhållande mellan de två satserna. Nilson ombads att sänka sin lön
och Nilson ansåg att hans anställningskontrakt fortfarande var giltigt. Det är inte så att Nilson nekar en förhandling om lönesänkning med hänvisning till sitt avtal, som Olssons påstående insinuerar, utan han är redo att förhandla ner sin lön - bara det sker med utgångspunkten att han fortfarande är anställd. Jag låter del ur domskälen få sammanfatta situationen:
AD 2012, 13/14. Sid. 8 skrev:Av utredningen framgår att såväl Djurgården som M.N. var införstådda med att M.N:s ersättningsnivåer inte var förenliga med spel i allsvenskan och att båda parter var inställda på att föra en dialog om förändring av avtalet. Utredningen visar dock att parterna hade olika uppfattningar om för utsättningarna för dessa förhandlingar. Djurgården, å sin sida, gick in i förhandlingarna med uppfattningen att anställningsavtalet upphörde när Djurgården åkte ur elitserien. Om någon överenskommelse inte träffades skulle avtalsförhållandet därför upphöra. M.N. har, å sin sida, berättat att han kunde tänka sig att justera villkoren, men att det förutsatte en överenskommelse. Om någon överenskommelse inte kom till stånd skulle avtalet, enligt M.N., bestå på oförändrade villkor. Under senare delen av vårsäsongen 2012 hölls åtminstone två möten mellan M.N. och företrädare för Djurgården. Vid dessa framförde Djurgården i allmänna ordalag att M.N:s lön borde sänkas med ungefär hälften. Några mer konkreta förhandlingar kom inte tillstånd innan Djurgården förklarade att anställningen hade upphört.
"Det finns ju på ljudupptagning". Har lyssnat igenom huvudförhandlingarna - sakframställan, vittnesförhör, slutanföranden - och läst igenom protokollen från den muntliga förberedelsen. Inte på ett enda ställe kan jag höra varken Nilson eller Unionen argumentera att Marcus fått ett konkret avtalsförslag i enlighet med deras önskemål eller att Marcus skulle neka förhandlingar om sänkt/halverad lön med hänvisning till sitt gällande kontrakt. För det är raka motsatsen till Unionens linje, och det ser alla som läser igenom domstolshandlingarna i sin helhet.
***
Sen är det en del frågor som inte är kopplade till rättstvisten, på de har jag såklart inga kommentarer här. Plus några mindre påpekanden, Kaarel/Jenny t.ex. får backning på att de snurrar till det kring skadeståndet och blandar (antagligen) ihop allmänna skadeståndet med rättegångskostnaderna i vad som "måste betalas". Inga kommentarer. Kaarel får backning för att han använder ordet "målet" när han syftar på löneuppgörelsen, vilket såklart har en poäng - i sammanhanget är risken för syftningsfel överhängande och tydlighet med terminologin viktig. Samtidigt blir det aningen ironiskt när advokaten gör likadant själv i början när han, medan han argumenterar kring rättsprocessen och rättegångskostnaderna, talar om att att Nilson "åsamkat ekonomiskt förlust" och "ekonomisk skada". Nilson har ju i någon juridisk mening inte åsamkat Djurgården ekonomisk skada, utan Djurgården har åsamkat Nilson ekonomisk skada som genom rättstvisten regleras till sitt ursprungstillstånd.
Advokat Olssons insats för kvällen rundas slutligen av med ett besynnerligt felslut. Av Nilsons svar att om Djurgården inte spelat i SHL så hade han kanske inte ringt KG eftersom känslorna på Hovet aldrig hade uppstått följer naturligtvis inte satsen "En förutsättning för att Marcus Nilson ska återvända är att Djurgården spelar i elitserien." Det var högst troligen en förutsättning för att Nilson
just nu skulle känna att nu var tiden mogen för att försöka återförenas med Djurgården, men inte en förutsättning för huruvida han kan tänka sig spela med Djurgården eller inte. Medveten feltolkning eller bara en tabbe, det avstår jag att spekulera i.
Så, nu har jag försökt gå igenom vad som anfördes på mötet från vår arbetsrättsjurist. Bara att smiska på mina fingrar för att jag som icke-jurist måhända är ute i ogjort väder, då får man i alla fall lite klargöranden. Jag tar gladeligen den skammen. Vill någon annan ta del av domstolshandlingar och ljudupptagningar för att läsa igenom själv eller granska vad jag skrivit, skannar jag gladeligen in vad som önskas och skickar. Om man nu inte vill vända sig direkt till rätten, såklart. Själva domen finns på ADs hemsida under "meddelade domar".
(Förövrigt är det för mig oerhört frapperande att Lehiste, som var med under domstolsprocessen, sitter och verkar ha så oerhört dålig koll på vad som faktiskt hände genom rättegången att han inte kan svara eller förklara det minsta vettigt kring rättegången och kring vad Olsson hävdar. Nilson däremot - som jag minns redan i korridorssamtalen under huvudförhandlingen beklagade sig över att det inte var lätt att hänga med i alla juridiska turer och argumentationer - är ju inte konstigt att han mest bara sitter och tar emot utan att invända. Säger han något fel kommer skiten bara gå ännu mer åt helvete, och under den press han är på mötet - dessutom oförberedd mot en demagogisk ångvält till arbetsjurist med alla papper i hand - vore det ju inte konstigt om han inte klarar att få fram ens vad han faktiskt hade för minnesbild.)