Nej, jag är tveksam till honom också.Andspe skrev:Men du vill ha hit Murray?Jim Morrison skrev:Ja, nu ja. Men vad händer om 3 år när han bestämmer sig för att gå ned i tempo? Kanske inte ens bestämmer sig, utan naturens lagar gör det. Ska vi ta emot honom med öppna armar och göra honom bäst betald i laget bara på grund av hans namn? Fortsätta på samma envisa spår som har fört oss hit i första början?litto skrev:93 räddningsprocent på 37 matcher i KHL. Det är riktigt sjukt bra. Han håller fortfarande hög nivå.
Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
- Jim Morrison
- Inlägg: 10534
- Blev medlem: 2009-12-01
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta.
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Intervju med Claesson:
http://senators.nhl.com/club/blogpost.htm?id=26113
+29 den här säsongen, grymt kul att det går så bra för honom! Hoppas att han får visa upp sig på den stora scenen snart.
http://senators.nhl.com/club/blogpost.htm?id=26113
+29 den här säsongen, grymt kul att det går så bra för honom! Hoppas att han får visa upp sig på den stora scenen snart.
- diftobbe89
- Inlägg: 4965
- Blev medlem: 2008-11-20
- Medlem: Ja, vanlig medlem
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Riktigt kul för Claesson, ser fram emot när Ottawa kallar upp honom, då ska jag sitta uppe och kolla.
Ett mål från försäsongen som var hans första i Senatorströjan.
Ett mål från försäsongen som var hans första i Senatorströjan.
Spela fult
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Åberg drar till med ett 99,6 mph hårt NHL-skott (:P) i AHL Skills competition. Av icke-Djurgårdare kan Nygrens imponerande 104.8 mph ändå förtjäna ett omnämnande i förbifarten. Svenskt rekord och 4:e bäst i världen, om jag inte är helt fel ute.
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Det blir 168.65925 km/h vilket gör att Sam Lofquist skjuter snabbare på sina 170 km/h (om det nu stämmer)sm910 skrev:Åberg drar till med ett 99,6 mph hårt NHL-skott (:P) i AHL Skills competition. Av icke-Djurgårdare kan Nygrens imponerande 104.8 mph ändå förtjäna ett omnämnande i förbifarten. Svenskt rekord och 4:e bäst i världen, om jag inte är helt fel ute.

Jag är inte arg, och inte besviken.
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Vem är Åberg? AHL? Har jag missat nåt??
Re: Sv: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
kaffebönderna ska spela en match mitt något AHL alstrarpulverapa skrev:Vem är Åberg? AHL? Har jag missat nåt??
Swype:at från min Sony Xperia Z1 i tapatalk
Jag är en förbannad jävla pessimist jag vet,
One man does not simply "dömma ut Djurgården"
Brase yourself - The Djurgården fans is coming
One man does not simply "dömma ut Djurgården"
Brase yourself - The Djurgården fans is coming
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Nån som kan uppdatera mig på varför Bremberg och i synnerhet Fimpen ändå lirat rätt få matcher med Haninge? Behöver dom inte träna längre?
Ser även att Weigel är utlånad dit och gjort en match nu.

Ser även att Weigel är utlånad dit och gjort en match nu.
- 136_Djurgårdare
- Inlägg: 829
- Blev medlem: 2007-10-03
- Medlem: Ja, vanlig medlem
- Ort: Haninge
- Kontakt:
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Fimpen har problem med ryggen, Linkan är en glidare.crike skrev:Nån som kan uppdatera mig på varför Bremberg och i synnerhet Fimpen ändå lirat rätt få matcher med Haninge? Behöver dom inte träna längre?![]()
Ser även att Weigel är utlånad dit och gjort en match nu.
Jimmie Ölvestad är Djurgår'n Hockey.
- minalman
- Inlägg: 8995
- Blev medlem: 2012-01-14
- Medlem: Ja, vanlig medlem
- Säsongskort: Ja
- Ort: Moulinsart, Stockholm Nordost
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Vallentuna har spelat klart. Nu ska Weigel spela upp Haninge!crike skrev:Nån som kan uppdatera mig på varför Bremberg och i synnerhet Fimpen ändå lirat rätt få matcher med Haninge? Behöver dom inte träna längre?![]()
Ser även att Weigel är utlånad dit och gjort en match nu.
- Fucking moral! (Astrit Ajdarevic, Svensk Mästare 2019)
-
- Inlägg: 703
- Blev medlem: 2013-04-02
- Medlem: Ja, vanlig medlem
- Säsongskort: Ja
- Ort: Upplands Väsby
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Någon som har aftonhoran plus o kan lägga upp reportaget om wikegård o pavel?
Räcker ju tydligen inte o köpa papperstidningen utan dem vill krama ur pengar på plus också...
Räcker ju tydligen inte o köpa papperstidningen utan dem vill krama ur pengar på plus också...
"Som att vara nykär, vänta på nästa gång man träffas och sedan vara lycklig några minuter innan man börjar oroa sig för om man säger och gör rätt och sedan gå och längta efter nästa date utan att veta vem som skulle ringa." - minalman
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Schackspelaren som blev NHL:s mest omtyckte
Nu ska Pavel Datsyuk frälsa sitt Ryssland i OS
FAKTA
FAKTA/PAVEL DATSYUK
Namn: Pavel Valerievich Datsyuk.
Född: 20 juli 1978 (35 år) i Jekaterinburg, Ryssland.
Längd: 180 centimeter.
Vikt: 90 kilo.
Position: Center, ytterforward.
Klubbfattning: Vänster.
Draftad: Sjätterundan, 171:a totalt, av Detroit Red Wings.
NHL-klubbar i karriären: Detroit Red Wings (2001–).
NHL-statistik: 800 poäng (270 mål+530 assist) på 816 matcher.
Meriter (i urval): Stanley Cup-mästare (2002, 2008), Lady Byng Memorial Trophy (sportsligaste och mest "gentlemannamässiga" spelaren i NHL; 2006, 2007, 2008, 2009), Frank J. Selke Trophy (bästa defensiva forward i NHL; 2008, 2009, 2010), OS-brons (2002), VM-guld (2012).
Hans talang ansågs ju ändå inte räcka till.
Pavel Datsyuk kunde ha valt att satsa på fotbollen i stället, eller bara sluta upp med allt helt.
Sorgen efter mammans död fick den tanige tonåringen att ”tappa färgerna i livet” – men omvandlades till inspiration bakom en av hockeyhistoriens mest fascinerande karriärer.
De olympiska vinterspelen i Sotji är i full gång och hemmanationens guldjagande hockeylag har utsett Pavel Datsyuk till kapten.
Ingen är förvånad.
Nog för att den ryska truppen flödar av storstjärnor – Alexander Ovechkin, Evgeni Malkin och Ilya Kovalchuk bland många andra – men finns det någon som är lika komplett?
– För att vara helt ärlig, en sådan spelare som Datsyuk respekteras av alla, både på och utanför isen. Självklart ska han vara lagkapten, kommenterade Ovechkin efter utnämningen.
Det räcker inte med att konstatera att 35-årige Datsyuk är ett sylvasst offensivt hot, en poängspruta begåvad med magiska handleder och ett enormt spelsinne. Vid tre tillfällen har han utsetts till NHL:s bästa defensiva forward och vid fyra tillfällen fått priset som ligans "gentleman", tack vare den ödmjukhet som avspeglas i allt Detroit Red Wings-centern företar sig.
– Han kan verka lite blyg ibland och engelskan är fortfarande inte speciellt bra. Men sanningen är att Pavel är en härlig karaktär och en sådan person som får omgivningen att trivas, säger Henrik Zetterberg, kapten i Detroit, om sin lagkamrat i Fox Sports dokumentärserie "Spotlight".
– Killen är en tekningsspecialist, har ett jättebra försvarsspel och är fantastisk offensivt. Vem vill inte ha honom på isen? Datsyuks blick för spelet är som ett sjätte sinne, som radar. Han vet var alla spelare befinner sig på isen, lovordar Red Wings-tränaren Mike Babcock i en intervju med nhl.com.
– Dessutom är han rolig.
Superlativen från NHL-profiler är oräkneliga om Pavel Datsyuk, som nyligen gjorde sin 800:e poäng i Detroit-tröjan. Men under sin uppväxt kände den ryske OS-kaptenen inte ens till världens bästa liga på andra sidan jordklotet.
"Pasha", som han kallades av sina föräldrar, föddes den 20 juli 1978 i miljonstaden Jekaterinburg, vid Uralbergens fot. Pappa Valery jobbade som skåpbilschaufför, mamma Galina som kokerska vid den närliggande, sovjetiska militärbasen. Familjens ekonomi var knaper – och lille "Pasha" såg ut därefter, småväxt och tanig.
Alldeles nedanför familjens lägenhet spolades en provisorisk isplan upp på vintrarna, och det var där Pavel tog sina allra första skär. Men trots att pappan var engagerad i det lokala hockeylaget satte han sonen i den andra, "mer lämpliga" förgreningen av idrottsklubben – i schacksällskapet.
Den unge pojken klagade inte och blev snabbt en hejare på att flytta pjäserna rätt på brädet. Inte långt senare skulle det dock visa sig att han även var en hejare på att passa puckarna rätt på isen.
Pavel inledde sin hockeykarriär med vita konståkningsskridskor i laget som pappan coachade. Han specialvinklade sina träklubbor genom att värma bladen mot avgasröret på Valerys skåpbil, tränade upp sina klena benmuskler genom att springa upp och ner från lägenheten på fjärde våningen. Och han spelade hockey på den där isplätten utanför hemmet – så gott som alltid.
– En dag var jag väldigt sjuk och mådde så illa. Genom fönstret såg jag de andra barnen spela och sa till min mamma: "Jag vill också spela! Jag vill också ut!", berättar Datsyuk i en intervju med Detroit Free Press.
– Halsen värkte, huvudet bankade. Mamma sa: "Om du äter upp maten – då låter jag dig gå ut." Trots att jag mådde illa åt jag upp på en gång, för jag ville så gärna ut och spela!
Mamma Galina delade knappast pappans och sonens passion för hockey, och hon syntes aldrig någonsin till på läktaren när Pavel spelade matcher. Men relationen dem emellan var ändå väldigt speciell.
Vid ett tillfälle – i Pavels tidiga tonår – tog Galina med sig sonen på semester. De åkte till varmare breddgrader, solade och badade och njöt av varandras sällskap.
– Det stämmer att det bara var mamma och jag, och det var en helt underbar resa, minns Datsyuk.
Men när de kom hem igen insjuknade plötsligt Galina, och hälsan blev bara sämre och sämre. Hon var ständigt trött, somnade ofta på kökssoffan och tog smärtstillande läkemedel för jämnan.
En tidig, snöig morgon väcktes Pavel av sin storasyster, som berättade den chockerande nyheten: Deras mamma hade avlidit under natten, 46 år ung.
– Hon hade haft cancer, berättar Datsyuk för Detroit Free Press.
– Jag kände skuld. Jag visste inte att hon var så sjuk...
Än i dag har han svårt att prata om dödsbeskedet.
– När jag tittar tillbaka på det där... jag tror hon tog med mig på semestern för att hon visste att hon skulle dö. Hon kramade mig hela tiden. Men jag förstod inte då, jag var så ung.
Pavel Datsyuk hade svårt att gå vidare efter sin mammas bortgång.
Han stängde in sig, skippade träningar och tänkte flera gånger tanken att lägga ner hockeysatsningen.
– På begravningsdagen, när jag kom hem till lägenheten igen... jag kunde inte se några färger. Allting var bara grått och kallt. Jag kan fortfarande minnas den känslan, säger Datsyuk.
Men pappa Valery och lagkamraternas envisa stöd fick honom att inte ge upp.
– Mina vänner intalade mig: "Pavel, hockeyn kan bli din väg till ett bra liv." Jag tänkte på mamma varje gång jag spelade. Hon var min inspiration. Hon gav mig färgerna tillbaka, berättar han i en intervju med nhl.com.
Pavel tillhörde de minsta till växten under hela sin juniorperiod, och när han väl tog plats i högstaligaklubben Jekaterinburgs farmarlag, vid 16–17 års ålder, sågs han fortfarande inte som något superlöfte.
Det var först när den blivande ryske OS-coachen Vladimir Krikunov kom till föreningen som Datsyuk upptäcktes och fick chansen på allvar. Krikunov la nämligen märke till Pavels blick för spelet och kvicka fötter – när laget tränade fotboll i stället för hockey.
Den spinkige bolltalangen lirade ofta under somrarna och var erkänt talangfull. Och med tränarlegendarens förtroende i ryggen började hans spetsegenskaper även att utmärka sig på isen.
Så pass att NHL-klubben Detroit Red Wings chansade med att välja den lille ryssen i sjätterundan, 171:a totalt, av 1998 års spelardraft.
Håkan Andersson, Red Wings chefsscout i Europa, låg bakom beslutet.
– Jag åkte till Jekaterinburg för att se en helt annan spelare, Dmitri Kalinin, som hade bortamatch där. Men då la jag framför allt märke till Pavel. Trots att han var liten och hade förbisetts i två raka NHL-drafter stack han verkligen ut med sitt spelsinne, både offensivt och defensivt, säger Andersson till Sportbladet.
Problemet: Datsyuk, blyg och mediaskygg, kände knappt till NHL, kunde inte prata engelska och hade ingen agent knuten till sig vid tidpunkten. När Andersson hörde av sig till Malmö Redhawks, "ett lämpligt mellansteg", nobbades han av lagets dåvarande tränare Niklas Wikegård, och Europascouten hade även svårt att övertyga sina chefer i Detroit om ynglingens potential.
Men några år senare, säsongen 2000/2001, slog Datsyuk igenom ordentligt i Ak Bars Kazan och togs ut i Rysslands VM-trupp.
– Ken Holland (Detroits general manager) hörde av sig redan efter Karjala Cup-turneringen, där Pavel verkligen hade imponerat. Han sa: "Du, Håkan... den där Datsyuk... hur bra är han, egentligen?" Anaheim hade nämligen hört av sig och ville byta till sig Pavels rättigheter, säger Håkan Andersson.
Pavel Datsyuk tog direkt en ordinarie plats i Detroit Red Wings när han lämnade Ryssland för Nordamerika säsongen därpå.
Han kunde fortfarande inte prata engelska och hade nätt och jämnt – tack vare Anderssons hjälp – fått tag i en agent. Men prestationerna på isen talade sitt tydliga språk.
Lagkamraten och ryske legendaren Igor Larionov blev Datsyuks mentor, och de första åren hade han en viss Brett Hull som radarpartner.
I dag, 35 år gammal och med dubbla Stanley Cup-segrar på meritlistan, tillhör Detroits nummer 13 fortfarande NHL:s absoluta elit och har vuxit ut till en av de självklara ledarna i lagets omklädningsrum.
Men innebär det att han har tappat ödmjukheten och glömt sin bakgrund? Absolut inte.
Pavel Datsyuk är starkt engagerad i välgörenhet och driver på somrarna en stor hockeyskola hemma i Jekaterinburg.
En gång bad en talangfull pojke med liknande bakgrund som Datsyuk om hockeyutrustning – och fick önskemålet besvarat i överflöd. Pojken, Alexander Burmistrov, är numera firad stjärna i KHL.
2006 blev Pavel helt föräldralös, då även hans far avled i förtid till följd av en plötslig hjärtattack. Men pappa Valery och mamma Galina kan inte vara annat än stolta över vart livet tog vägen för lille "Pasha", som fortfarande sysslar med två andra stora huvudintressen från barndomen.
– Jag spelar fotboll så ofta jag kan. Och schack, förstås. Det är ett tips till alla hockeyspelare där ute, jag lovar att man får en helt annan blick för spelet.
Källor: Detroit Free Press, Washington Post, Fox Sports Detroit, Sovetsky Sport, nhl.com.
Nu ska Pavel Datsyuk frälsa sitt Ryssland i OS
FAKTA
FAKTA/PAVEL DATSYUK
Namn: Pavel Valerievich Datsyuk.
Född: 20 juli 1978 (35 år) i Jekaterinburg, Ryssland.
Längd: 180 centimeter.
Vikt: 90 kilo.
Position: Center, ytterforward.
Klubbfattning: Vänster.
Draftad: Sjätterundan, 171:a totalt, av Detroit Red Wings.
NHL-klubbar i karriären: Detroit Red Wings (2001–).
NHL-statistik: 800 poäng (270 mål+530 assist) på 816 matcher.
Meriter (i urval): Stanley Cup-mästare (2002, 2008), Lady Byng Memorial Trophy (sportsligaste och mest "gentlemannamässiga" spelaren i NHL; 2006, 2007, 2008, 2009), Frank J. Selke Trophy (bästa defensiva forward i NHL; 2008, 2009, 2010), OS-brons (2002), VM-guld (2012).
Hans talang ansågs ju ändå inte räcka till.
Pavel Datsyuk kunde ha valt att satsa på fotbollen i stället, eller bara sluta upp med allt helt.
Sorgen efter mammans död fick den tanige tonåringen att ”tappa färgerna i livet” – men omvandlades till inspiration bakom en av hockeyhistoriens mest fascinerande karriärer.
De olympiska vinterspelen i Sotji är i full gång och hemmanationens guldjagande hockeylag har utsett Pavel Datsyuk till kapten.
Ingen är förvånad.
Nog för att den ryska truppen flödar av storstjärnor – Alexander Ovechkin, Evgeni Malkin och Ilya Kovalchuk bland många andra – men finns det någon som är lika komplett?
– För att vara helt ärlig, en sådan spelare som Datsyuk respekteras av alla, både på och utanför isen. Självklart ska han vara lagkapten, kommenterade Ovechkin efter utnämningen.
Det räcker inte med att konstatera att 35-årige Datsyuk är ett sylvasst offensivt hot, en poängspruta begåvad med magiska handleder och ett enormt spelsinne. Vid tre tillfällen har han utsetts till NHL:s bästa defensiva forward och vid fyra tillfällen fått priset som ligans "gentleman", tack vare den ödmjukhet som avspeglas i allt Detroit Red Wings-centern företar sig.
– Han kan verka lite blyg ibland och engelskan är fortfarande inte speciellt bra. Men sanningen är att Pavel är en härlig karaktär och en sådan person som får omgivningen att trivas, säger Henrik Zetterberg, kapten i Detroit, om sin lagkamrat i Fox Sports dokumentärserie "Spotlight".
– Killen är en tekningsspecialist, har ett jättebra försvarsspel och är fantastisk offensivt. Vem vill inte ha honom på isen? Datsyuks blick för spelet är som ett sjätte sinne, som radar. Han vet var alla spelare befinner sig på isen, lovordar Red Wings-tränaren Mike Babcock i en intervju med nhl.com.
– Dessutom är han rolig.
Superlativen från NHL-profiler är oräkneliga om Pavel Datsyuk, som nyligen gjorde sin 800:e poäng i Detroit-tröjan. Men under sin uppväxt kände den ryske OS-kaptenen inte ens till världens bästa liga på andra sidan jordklotet.
"Pasha", som han kallades av sina föräldrar, föddes den 20 juli 1978 i miljonstaden Jekaterinburg, vid Uralbergens fot. Pappa Valery jobbade som skåpbilschaufför, mamma Galina som kokerska vid den närliggande, sovjetiska militärbasen. Familjens ekonomi var knaper – och lille "Pasha" såg ut därefter, småväxt och tanig.
Alldeles nedanför familjens lägenhet spolades en provisorisk isplan upp på vintrarna, och det var där Pavel tog sina allra första skär. Men trots att pappan var engagerad i det lokala hockeylaget satte han sonen i den andra, "mer lämpliga" förgreningen av idrottsklubben – i schacksällskapet.
Den unge pojken klagade inte och blev snabbt en hejare på att flytta pjäserna rätt på brädet. Inte långt senare skulle det dock visa sig att han även var en hejare på att passa puckarna rätt på isen.
Pavel inledde sin hockeykarriär med vita konståkningsskridskor i laget som pappan coachade. Han specialvinklade sina träklubbor genom att värma bladen mot avgasröret på Valerys skåpbil, tränade upp sina klena benmuskler genom att springa upp och ner från lägenheten på fjärde våningen. Och han spelade hockey på den där isplätten utanför hemmet – så gott som alltid.
– En dag var jag väldigt sjuk och mådde så illa. Genom fönstret såg jag de andra barnen spela och sa till min mamma: "Jag vill också spela! Jag vill också ut!", berättar Datsyuk i en intervju med Detroit Free Press.
– Halsen värkte, huvudet bankade. Mamma sa: "Om du äter upp maten – då låter jag dig gå ut." Trots att jag mådde illa åt jag upp på en gång, för jag ville så gärna ut och spela!
Mamma Galina delade knappast pappans och sonens passion för hockey, och hon syntes aldrig någonsin till på läktaren när Pavel spelade matcher. Men relationen dem emellan var ändå väldigt speciell.
Vid ett tillfälle – i Pavels tidiga tonår – tog Galina med sig sonen på semester. De åkte till varmare breddgrader, solade och badade och njöt av varandras sällskap.
– Det stämmer att det bara var mamma och jag, och det var en helt underbar resa, minns Datsyuk.
Men när de kom hem igen insjuknade plötsligt Galina, och hälsan blev bara sämre och sämre. Hon var ständigt trött, somnade ofta på kökssoffan och tog smärtstillande läkemedel för jämnan.
En tidig, snöig morgon väcktes Pavel av sin storasyster, som berättade den chockerande nyheten: Deras mamma hade avlidit under natten, 46 år ung.
– Hon hade haft cancer, berättar Datsyuk för Detroit Free Press.
– Jag kände skuld. Jag visste inte att hon var så sjuk...
Än i dag har han svårt att prata om dödsbeskedet.
– När jag tittar tillbaka på det där... jag tror hon tog med mig på semestern för att hon visste att hon skulle dö. Hon kramade mig hela tiden. Men jag förstod inte då, jag var så ung.
Pavel Datsyuk hade svårt att gå vidare efter sin mammas bortgång.
Han stängde in sig, skippade träningar och tänkte flera gånger tanken att lägga ner hockeysatsningen.
– På begravningsdagen, när jag kom hem till lägenheten igen... jag kunde inte se några färger. Allting var bara grått och kallt. Jag kan fortfarande minnas den känslan, säger Datsyuk.
Men pappa Valery och lagkamraternas envisa stöd fick honom att inte ge upp.
– Mina vänner intalade mig: "Pavel, hockeyn kan bli din väg till ett bra liv." Jag tänkte på mamma varje gång jag spelade. Hon var min inspiration. Hon gav mig färgerna tillbaka, berättar han i en intervju med nhl.com.
Pavel tillhörde de minsta till växten under hela sin juniorperiod, och när han väl tog plats i högstaligaklubben Jekaterinburgs farmarlag, vid 16–17 års ålder, sågs han fortfarande inte som något superlöfte.
Det var först när den blivande ryske OS-coachen Vladimir Krikunov kom till föreningen som Datsyuk upptäcktes och fick chansen på allvar. Krikunov la nämligen märke till Pavels blick för spelet och kvicka fötter – när laget tränade fotboll i stället för hockey.
Den spinkige bolltalangen lirade ofta under somrarna och var erkänt talangfull. Och med tränarlegendarens förtroende i ryggen började hans spetsegenskaper även att utmärka sig på isen.
Så pass att NHL-klubben Detroit Red Wings chansade med att välja den lille ryssen i sjätterundan, 171:a totalt, av 1998 års spelardraft.
Håkan Andersson, Red Wings chefsscout i Europa, låg bakom beslutet.
– Jag åkte till Jekaterinburg för att se en helt annan spelare, Dmitri Kalinin, som hade bortamatch där. Men då la jag framför allt märke till Pavel. Trots att han var liten och hade förbisetts i två raka NHL-drafter stack han verkligen ut med sitt spelsinne, både offensivt och defensivt, säger Andersson till Sportbladet.
Problemet: Datsyuk, blyg och mediaskygg, kände knappt till NHL, kunde inte prata engelska och hade ingen agent knuten till sig vid tidpunkten. När Andersson hörde av sig till Malmö Redhawks, "ett lämpligt mellansteg", nobbades han av lagets dåvarande tränare Niklas Wikegård, och Europascouten hade även svårt att övertyga sina chefer i Detroit om ynglingens potential.
Men några år senare, säsongen 2000/2001, slog Datsyuk igenom ordentligt i Ak Bars Kazan och togs ut i Rysslands VM-trupp.
– Ken Holland (Detroits general manager) hörde av sig redan efter Karjala Cup-turneringen, där Pavel verkligen hade imponerat. Han sa: "Du, Håkan... den där Datsyuk... hur bra är han, egentligen?" Anaheim hade nämligen hört av sig och ville byta till sig Pavels rättigheter, säger Håkan Andersson.
Pavel Datsyuk tog direkt en ordinarie plats i Detroit Red Wings när han lämnade Ryssland för Nordamerika säsongen därpå.
Han kunde fortfarande inte prata engelska och hade nätt och jämnt – tack vare Anderssons hjälp – fått tag i en agent. Men prestationerna på isen talade sitt tydliga språk.
Lagkamraten och ryske legendaren Igor Larionov blev Datsyuks mentor, och de första åren hade han en viss Brett Hull som radarpartner.
I dag, 35 år gammal och med dubbla Stanley Cup-segrar på meritlistan, tillhör Detroits nummer 13 fortfarande NHL:s absoluta elit och har vuxit ut till en av de självklara ledarna i lagets omklädningsrum.
Men innebär det att han har tappat ödmjukheten och glömt sin bakgrund? Absolut inte.
Pavel Datsyuk är starkt engagerad i välgörenhet och driver på somrarna en stor hockeyskola hemma i Jekaterinburg.
En gång bad en talangfull pojke med liknande bakgrund som Datsyuk om hockeyutrustning – och fick önskemålet besvarat i överflöd. Pojken, Alexander Burmistrov, är numera firad stjärna i KHL.
2006 blev Pavel helt föräldralös, då även hans far avled i förtid till följd av en plötslig hjärtattack. Men pappa Valery och mamma Galina kan inte vara annat än stolta över vart livet tog vägen för lille "Pasha", som fortfarande sysslar med två andra stora huvudintressen från barndomen.
– Jag spelar fotboll så ofta jag kan. Och schack, förstås. Det är ett tips till alla hockeyspelare där ute, jag lovar att man får en helt annan blick för spelet.
Källor: Detroit Free Press, Washington Post, Fox Sports Detroit, Sovetsky Sport, nhl.com.
-
- Inlägg: 703
- Blev medlem: 2013-04-02
- Medlem: Ja, vanlig medlem
- Säsongskort: Ja
- Ort: Upplands Väsby
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Tackar! 

"Som att vara nykär, vänta på nästa gång man träffas och sedan vara lycklig några minuter innan man börjar oroa sig för om man säger och gör rätt och sedan gå och längta efter nästa date utan att veta vem som skulle ringa." - minalman
Re: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Ty! Grym kille den där Pavel. Har träffat han vid poolen i Vegas, lite kuriosa
Skickat från min Nexus 5 via Tapatalk

Skickat från min Nexus 5 via Tapatalk
Re: Sv: Djurgårdare i Nordamerika/Europa/Övriga världen
Vi säger grattis på födelsedagen till djurgårdaren Linus Klasen och dessutom, grattis till körkortet!