Silly-season 2013-2014 ständigt uppdaterat i första inlägget

[Morwin]

Presenteras det snart att Jimmie lägger av samtidigt som Kalus förlänger med en säsong tros? Har en känsla av något sådant.

Mattsson verkar förövrigt intressant.

Kämpa Challe.

Varken kalus eller Ölvestad kommer att spela med oss.

Och det vet du?

999% säker på det ja.

[Andy]

/player.php?player=15830]Anton Forsberg[/url] på lån! Han vill jag ha hit! Han är 92 också! Perfekt!

Enda fördelen med Mattsson som tilltalar mig är att han är 191 cm lång!

Enroth är 181 cm 95,6% i vm ganska ok.

Jag kan inte låta bli att citera mig själv och klistra in ett inlägg om målvakter, deras storlek och DIF som jag postade för nästan exakt ett år sedan.

Jag har med stor fascination, och även med ett och annat leende, följt diskussionen här inne om målvakters storlek och alla teorier om att de måste vara jätte stora – helst över två meter - för att räknas som tillräckligt bra för att duga i DIF.

Jag har, som en del av de aktiva forummedlemmarna redan vet, tillbringat en och annan timme hängandes på sargkanten och tittat på målvaktsträningar. Dessutom har jag haft nöjet att fördjupa mig i ämnet då jag har en gosse där hemma som aktivt tränar ishockey och då närmare bestämt beslutat sig (mot pappas bestämda avrådande, men efter fattat beslut, med pappas fulla stöd) för att bli en duktig målvakt (även om han har många år kvar att växa så kan han redan nu klassas som ”lång målvakt”).

I sakfrågan – den om målvakters storlek – är min egen uppfattning, att målvaktens storlek inte spelar någon roll, solklar.

Min uppfattning bekräftas också oftast när man talar med allmänt hockeykunniga, aktiva målvakter eller med svenska målvaktstränare. De flesta som är insatta är rörande överens om att storleken på målvakten spelar mindre roll. Det är målvaktens olika enskilda egenskaper och hur dessa samverkar till en helhet som avgör hur framgångsrik målvakten är.

Rent historiskt kan vi konstatera att målvakterna fram till 60-talet var väldigt upprättstående, ofta dessutom med tätt sammanhållna benskydd. Den förste målvakt av betydelse som spelade bredbent var Tony Esposito och därigenom i någon mening introducerade den typ av spel vi ofta ser hos dagens målvakter. Tony Esposito som under sin aktiva karriär representerade Montreal Canadiens samt Chicago Black Hawks var 180 centimeter lång.

Även om Esposito var en föregångsman brukar man dock ofta säga att det var Glen Hall som introducerade den verkliga butterfly stilen (som en side note kan påpekas att jag dock, liksom många andra, hävdar att det inte finns någon butterfly stil - utan att butterfly är en viss sorts räddning som i kombination med andra tekniker utgör en delmängd av olika målvakters unika egna stilar). Hall tillbringade 20 år som NHL proffs och valdes in i Hall of fame 1975 och går till historien som en av världens riktigt stora målvakter trots att han bara var 180 centimeter lång.

Patrick Roy, som ju som bekant lade av 2003, brukar ofta framhållas som den målvakt som behärskade den renodlade så kallade butterfly stilen bäst. Roy var verkligen ingen jätte i jämförelse med sina kollegor utan mätte ”bara” bara 185 centimeter över havet. Trots att han inte var någon sådan jätte som visa skribenter här inne på forumet hävdar att en bra målvakt måste vara så tog han hem fyra Stanley Cup och i detta sammanhang , när det gäller att värdera en spelares individuella förmåga än mer relevant, tre stycken Conn Smythe Trophy.

Jag skulle vilken dag som helst välja en 185 centimeter Patrick Roy framför till exempel en Linus Styrman från Boden, även om den senare mäter hela 189 centimeter. Ett val jag tror (givet att Roy fortfarande hade lirat och varit i sin krafts dagar) de flesta Djurgårdare varit överens med mig om.

Nu kanske någon hävdar att det bara är målvakter med en renodlad butterfly stil som kan kan lyckas utan att vara jätte stora. Ett exempel man då kan lyfta fram för att visa på att även målvakter med en annan spel stil kan lyckas utan att vara jätte stora, som dessutom har Sverige-koppling, är Ed Belfour.

Belfour var inte en renodlad butterfly målvakt utan framför allt känd för sin aggressiva målvaktsstil där god klubbteknik kombinerades med långa utåkningar för att skära av vinklar (det vill säga det som med modern målvaktstränings terminologi kallas för ”täckande spel”). Ed Belfour är bara 183 centimeter. Även om han själv är tämligen kort så är hans meritlista dock allt anat än kort och omfattar bland annat OS-guld och Stanley Cup seger samt, inte mist i detta sammanhang, högst räddningsprocent i NHL 1991 samt att ha varit den totalt tredje mest segerrika målvakten i NHL (med totalt 484 segrar).

Fortsätter vi att blicka in i den nära nära historien har vi en riktig fantom målvakt i Dominik Hasek som trots sina 185 centimeter nästan alltid hamnar på listor över de 5-10 bästa ishockeymålvakterna någonsin.

Visst har det de senaste åren varit en trend att en del målvakter i NHL varit väldigt långa.

Inte minst några av våra senare års svenska NHL-proffs målvakter (tex Gustavsson på 191 och Backlund på 188 ) har varit rejäla pjäser. Samtidigt måste vi dock framhålla att alla duktiga svenska målvakter som fått pröva lyckan i i NHL, AHL och KHL inte är över 185 cm (vi har killar som tex Enroth på 180, Lundqvist 185, och Ersbergs på 183).

Man kan, hur man än vrider och vänder på frågan, inte dra slutsatsen att man måste vara stor målvakt för att vara bra. Påståendet att alla duktiga målvakter nu för tiden är riktigt stora håller inte. Även om det självklart finns killar över 185 som gör det riktigt bra ”där borta” - ta bara Martin Brodeur som torde vara en av NHL:s och världens bästa målvakter och som väl är en av huvudanledningarna till att Kings inte fick fira i natt – han är 188 centimeter.

Jag tror att det för alla som orkat läsa mitt mångordiga inlägg inser att det inte finns något absolut samband mellan målvaktens storlek och hans framgång. Det gäller såväl historiskt som i dagens ishockey.

Vår egen klubbs historia talar ju också för att målvakternas storlek inte är av så väldigt stor betydelse.

Personligen rankar jag tre målvakter på T – Turco, Tellqvist och Theodore – som de främsta som någonsin dragit på sig världens vackraste matchtröja– alla tre är märkligt nog exakt 180 centimeter långa.

Min personliga målvakts favorit i DIF är Tommy Söderström och han var bara 175 (man kan förövrigt spekulera i om han, trots sin fysiska litenhet, inte kunnat bli en av världens största målvakter om hans situation i NHL utvecklats annorlunda, om han inte haft sitt hjärtproblem och om vissa andra förhållanden varit annorlunda så att han fått en möjlighet att utveckla sin fulla potential?).

Ser vi till Djurgårdens sportsliga framgångar så tycks det som om det statiskt sätt oftare lett till sportsliga framgångar med en mindre (180 cm eller kortare) målvakt i kassen än med en stor.

Samtidigt har vi dock också haft väldigt stora framgångsrika målvakter som Östlund på 194 centimeter och över 100 pannor och Wesslau på 193 centimeter som också levererat.

Vår egen förenings historia tycks därigenom stärka min tes att målvaktens storlek har mindre betydelse för hur framgångsrik han är samt för hur det går för klubben den säsong han står.

Det är lätt att glömma men, målet som skall täckas är ju trots allt också alltid 122 centimeter högt och 183 brett…

Vissa målvakter arbetar med sin reaktionsförmåga och explosivitet, andra med sin förmåga att göra sig stora, täcka stolpe till stolpe eller med sin förmåga att våga gå ut i rätt ögonblick och överlista motståndaren genom ett fenomenalt täckande spel.

Ska man lyfta fram några viktiga egenskaper i det moderna målvaktsspelet så är en stark bål och rygg som bidrar till att målvakten orkar med ett upprättstående spel när han är nere på knä tillsammans med ett bra ”frånskjut” som bidrar till snabba förflyttningar (främst i sidled) mycket viktigare är längd och vikt.

Vi får inte heller glömma den mentala dimensionen– många målvakter är lite speciella (jag vet – jag har en hemma) och det utsatta livet mellan stolparna både kräver och bygger en speciell mentalitet.

”Mjuka egenskaper” som vinnarskalle, förmåga att ruska av sig ett mål, spelförståelse och en unik kombination av aggressivitet och lugn är långt mycket viktigare än centimeter och kilon.

Analyserar man framgångsrika målvakter (historiska såväl som samtida) kommer vi – oaktat deras längd och vikt – kunna komma fram till att en gemensam nämnare är en mix av mentala egenskaper och en märklig divkraft att ”vilja ta varje puck”. Varje skott, varje friläge och varje straff är en match i matchen som måste vinnas till varje pris – det är ett synsätt som förenar alla riktigt framgångsrika målvakter, i alla lag, i alla tider och i alla olika ligor.

Jag kan med detta sagt lova att vi både i Djurgården, men också i alla andra lag och i alla andra ligor i framtiden kommer att få se både stora och mindre målvakter som lyckas bli framgångsrika.

Lika säkre som jag är på att Reideborn är en kanonvärvning lika nyfiken är jag på hur Calle tänker när det gäller vem som skall hålla förstaspaden kommande säsong. Jag är dock inte det mista bekymrad över om det är en målvakt som är 180 eller 210 centimeter lång….

[Rix]

Av det jag sammanfatta av intervjun i hockeytorsk med Challe så blir det ungefär såhär.

Ölvestad kommer antagligen inte förlänga, tråkigt är det, men vi letar spetskompetens och där passar inte Jimmie in. Sen kanske det finns en roll för Jimmie i en fjärdekedja etc, men ytterst svårt att se att han vill gå ner så pass mycket i lön, samt att vi redan är fullt i 3-4:e kedjan, visst petar Jimmie både Ahlén och Hank, men dem har också lön och vi kan nog inte låna ut någon av dem.

Huddingekedjan kommer börja som 3-4:e kedja och kan eventuellt jobba sig uppåt i hierarkin, kanske inte hela kedjan i sig, men om en spelare där gör det bra så kommer dem flyttas uppåt. Tycker jag verkar helt i sin ordning.

Vi letar 2 forwards, varav den ena kommer vara en målfarlig spelare med spetskompetens, vilket vi kommer behöva. Sen letar vi efter en Center till en av top kedjorna, men det kan eventuellt bli en renodlad wing-spelare om vi inte hittar det vi behöver. Självklart vill DIF ha in en center, men om vi inte hittar en sådan lösning blir det en bra forward istället.

Vi är ett par dagar från att signa en ny målvakt som genomgått både läkarundersökning, fystest och materialprovning. Tror till 95 % sannolikhet att det rör sig om nämnda Mattsson vilket känns rätt bra ändå.

[Malto]

Av det jag sammanfatta av intervjun i hockeytorsk med Challe så blir det ungefär såhär.

Ölvestad kommer antagligen inte förlänga, tråkigt är det, men vi letar spetskompetens och där passar inte Jimmie in. Sen kanske det finns en roll för Jimmie i en fjärdekedja etc, men ytterst svårt att se att han vill gå ner så pass mycket i lön, samt att vi redan är fullt i 3-4:e kedjan, visst petar Jimmie både Ahlén och Hank, men dem har också lön och vi kan nog inte låna ut någon av dem.

Huddingekedjan kommer börja som 3-4:e kedja och kan eventuellt jobba sig uppåt i hierarkin, kanske inte hela kedjan i sig, men om en spelare där gör det bra så kommer dem flyttas uppåt. Tycker jag verkar helt i sin ordning.

Vi letar 2 forwards, varav den ena kommer vara en målfarlig spelare med spetskompetens, vilket vi kommer behöva. Sen letar vi efter en Center till en av top kedjorna, men det kan eventuellt bli en renodlad wing-spelare om vi inte hittar det vi behöver. Självklart vill DIF ha in en center, men om vi inte hittar en sådan lösning blir det en bra forward istället.

Vi är ett par dagar från att signa en ny målvakt som genomgått både läkarundersökning, fystest och materialprovning. Tror till 95 % sannolikhet att det rör sig om nämnda Mattsson vilket känns rätt bra ändå.

Tack för sammanfattningen.

[Jim Morrison]

Så Saviano+center känns det som att planen är just nu?

[Rix]

Så Saviano+center känns det som att planen är just nu?

Ja det lutar väl åt det, kanske inte blir Saviano precis, men finns nog en stor chans att det blir han, vilket vore ett smart nyförvärv. Sen skulle jag nog ta in en andra center och peta ut Ljungh på kanten, mycket tyder på att Johner blir förste center.

[Honken]

/player.php?player=15830]Anton Forsberg[/url] på lån! Han vill jag ha hit! Han är 92 också! Perfekt!

Enda fördelen med Mattsson som tilltalar mig är att han är 191 cm lång!

Enroth är 181 cm 95,6% i vm ganska ok.

Jag kan inte låta bli att citera mig själv och klistra in ett inlägg om målvakter, deras storlek och DIF som jag postade för nästan exakt ett år sedan.

Jag har med stor fascination, och även med ett och annat leende, följt diskussionen här inne om målvakters storlek och alla teorier om att de måste vara jätte stora – helst över två meter - för att räknas som tillräckligt bra för att duga i DIF.

Jag har, som en del av de aktiva forummedlemmarna redan vet, tillbringat en och annan timme hängandes på sargkanten och tittat på målvaktsträningar. Dessutom har jag haft nöjet att fördjupa mig i ämnet då jag har en gosse där hemma som aktivt tränar ishockey och då närmare bestämt beslutat sig (mot pappas bestämda avrådande, men efter fattat beslut, med pappas fulla stöd) för att bli en duktig målvakt (även om han har många år kvar att växa så kan han redan nu klassas som ”lång målvakt”).

I sakfrågan – den om målvakters storlek – är min egen uppfattning, att målvaktens storlek inte spelar någon roll, solklar.

Min uppfattning bekräftas också oftast när man talar med allmänt hockeykunniga, aktiva målvakter eller med svenska målvaktstränare. De flesta som är insatta är rörande överens om att storleken på målvakten spelar mindre roll. Det är målvaktens olika enskilda egenskaper och hur dessa samverkar till en helhet som avgör hur framgångsrik målvakten är.

Rent historiskt kan vi konstatera att målvakterna fram till 60-talet var väldigt upprättstående, ofta dessutom med tätt sammanhållna benskydd. Den förste målvakt av betydelse som spelade bredbent var Tony Esposito och därigenom i någon mening introducerade den typ av spel vi ofta ser hos dagens målvakter. Tony Esposito som under sin aktiva karriär representerade Montreal Canadiens samt Chicago Black Hawks var 180 centimeter lång.

Även om Esposito var en föregångsman brukar man dock ofta säga att det var Glen Hall som introducerade den verkliga butterfly stilen (som en side note kan påpekas att jag dock, liksom många andra, hävdar att det inte finns någon butterfly stil - utan att butterfly är en viss sorts räddning som i kombination med andra tekniker utgör en delmängd av olika målvakters unika egna stilar). Hall tillbringade 20 år som NHL proffs och valdes in i Hall of fame 1975 och går till historien som en av världens riktigt stora målvakter trots att han bara var 180 centimeter lång.

Patrick Roy, som ju som bekant lade av 2003, brukar ofta framhållas som den målvakt som behärskade den renodlade så kallade butterfly stilen bäst. Roy var verkligen ingen jätte i jämförelse med sina kollegor utan mätte ”bara” bara 185 centimeter över havet. Trots att han inte var någon sådan jätte som visa skribenter här inne på forumet hävdar att en bra målvakt måste vara så tog han hem fyra Stanley Cup och i detta sammanhang , när det gäller att värdera en spelares individuella förmåga än mer relevant, tre stycken Conn Smythe Trophy.

Jag skulle vilken dag som helst välja en 185 centimeter Patrick Roy framför till exempel en Linus Styrman från Boden, även om den senare mäter hela 189 centimeter. Ett val jag tror (givet att Roy fortfarande hade lirat och varit i sin krafts dagar) de flesta Djurgårdare varit överens med mig om.

Nu kanske någon hävdar att det bara är målvakter med en renodlad butterfly stil som kan kan lyckas utan att vara jätte stora. Ett exempel man då kan lyfta fram för att visa på att även målvakter med en annan spel stil kan lyckas utan att vara jätte stora, som dessutom har Sverige-koppling, är Ed Belfour.

Belfour var inte en renodlad butterfly målvakt utan framför allt känd för sin aggressiva målvaktsstil där god klubbteknik kombinerades med långa utåkningar för att skära av vinklar (det vill säga det som med modern målvaktstränings terminologi kallas för ”täckande spel”). Ed Belfour är bara 183 centimeter. Även om han själv är tämligen kort så är hans meritlista dock allt anat än kort och omfattar bland annat OS-guld och Stanley Cup seger samt, inte mist i detta sammanhang, högst räddningsprocent i NHL 1991 samt att ha varit den totalt tredje mest segerrika målvakten i NHL (med totalt 484 segrar).

Fortsätter vi att blicka in i den nära nära historien har vi en riktig fantom målvakt i Dominik Hasek som trots sina 185 centimeter nästan alltid hamnar på listor över de 5-10 bästa ishockeymålvakterna någonsin.

Visst har det de senaste åren varit en trend att en del målvakter i NHL varit väldigt långa.

Inte minst några av våra senare års svenska NHL-proffs målvakter (tex Gustavsson på 191 och Backlund på 188 ) har varit rejäla pjäser. Samtidigt måste vi dock framhålla att alla duktiga svenska målvakter som fått pröva lyckan i i NHL, AHL och KHL inte är över 185 cm (vi har killar som tex Enroth på 180, Lundqvist 185, och Ersbergs på 183).

Man kan, hur man än vrider och vänder på frågan, inte dra slutsatsen att man måste vara stor målvakt för att vara bra. Påståendet att alla duktiga målvakter nu för tiden är riktigt stora håller inte. Även om det självklart finns killar över 185 som gör det riktigt bra ”där borta” - ta bara Martin Brodeur som torde vara en av NHL:s och världens bästa målvakter och som väl är en av huvudanledningarna till att Kings inte fick fira i natt – han är 188 centimeter.

Jag tror att det för alla som orkat läsa mitt mångordiga inlägg inser att det inte finns något absolut samband mellan målvaktens storlek och hans framgång. Det gäller såväl historiskt som i dagens ishockey.

Vår egen klubbs historia talar ju också för att målvakternas storlek inte är av så väldigt stor betydelse.

Personligen rankar jag tre målvakter på T – Turco, Tellqvist och Theodore – som de främsta som någonsin dragit på sig världens vackraste matchtröja– alla tre är märkligt nog exakt 180 centimeter långa.

Min personliga målvakts favorit i DIF är Tommy Söderström och han var bara 175 (man kan förövrigt spekulera i om han, trots sin fysiska litenhet, inte kunnat bli en av världens största målvakter om hans situation i NHL utvecklats annorlunda, om han inte haft sitt hjärtproblem och om vissa andra förhållanden varit annorlunda så att han fått en möjlighet att utveckla sin fulla potential?).

Ser vi till Djurgårdens sportsliga framgångar så tycks det som om det statiskt sätt oftare lett till sportsliga framgångar med en mindre (180 cm eller kortare) målvakt i kassen än med en stor.

Samtidigt har vi dock också haft väldigt stora framgångsrika målvakter som Östlund på 194 centimeter och över 100 pannor och Wesslau på 193 centimeter som också levererat.

Vår egen förenings historia tycks därigenom stärka min tes att målvaktens storlek har mindre betydelse för hur framgångsrik han är samt för hur det går för klubben den säsong han står.

Det är lätt att glömma men, målet som skall täckas är ju trots allt också alltid 122 centimeter högt och 183 brett…

Vissa målvakter arbetar med sin reaktionsförmåga och explosivitet, andra med sin förmåga att göra sig stora, täcka stolpe till stolpe eller med sin förmåga att våga gå ut i rätt ögonblick och överlista motståndaren genom ett fenomenalt täckande spel.

Ska man lyfta fram några viktiga egenskaper i det moderna målvaktsspelet så är en stark bål och rygg som bidrar till att målvakten orkar med ett upprättstående spel när han är nere på knä tillsammans med ett bra ”frånskjut” som bidrar till snabba förflyttningar (främst i sidled) mycket viktigare är längd och vikt.

Vi får inte heller glömma den mentala dimensionen– många målvakter är lite speciella (jag vet – jag har en hemma) och det utsatta livet mellan stolparna både kräver och bygger en speciell mentalitet.

”Mjuka egenskaper” som vinnarskalle, förmåga att ruska av sig ett mål, spelförståelse och en unik kombination av aggressivitet och lugn är långt mycket viktigare än centimeter och kilon.

Analyserar man framgångsrika målvakter (historiska såväl som samtida) kommer vi – oaktat deras längd och vikt – kunna komma fram till att en gemensam nämnare är en mix av mentala egenskaper och en märklig divkraft att ”vilja ta varje puck”. Varje skott, varje friläge och varje straff är en match i matchen som måste vinnas till varje pris – det är ett synsätt som förenar alla riktigt framgångsrika målvakter, i alla lag, i alla tider och i alla olika ligor.

Jag kan med detta sagt lova att vi både i Djurgården, men också i alla andra lag och i alla andra ligor i framtiden kommer att få se både stora och mindre målvakter som lyckas bli framgångsrika.

Lika säkre som jag är på att Reideborn är en kanonvärvning lika nyfiken är jag på hur Calle tänker när det gäller vem som skall hålla förstaspaden kommande säsong. Jag är dock inte det mista bekymrad över om det är en målvakt som är 180 eller 210 centimeter lång….

+1
Skit i längden.
Vezina Trophy vinnare sedan 2000
Ingen över 190 cm!
Henrik Lundkvist 185 cm
Tim Thomas 180 cm
Ryan Miller 188 cm
Martin Brodeur 188 cm
Miikka Kiprusoff 183 cm
José Théodore 180 cm
Dominik Hasek 182 cm

[seppuko]

De gångerna jag brukar säga att "långa" målvakter är att föredra så är det runt 182 cm och uppåt jag menar. Vi har ju sett massvis med målisar i JVM, J20 lag och HockeyAllsvenska lag som är under 180 cm. Och de argument jag brukar ha är att längre målvakter har mycket mer gratis än korta, och om en längre målvakt tränar lika hårt och lika bra som den korta kommer den längre bli bättre på grund av större yta att täcka av vid butterfly-stilen.

Att jämföra en 175cm stående målvakt med dagens butterfly är inte riktigt rättvist för det är just i butterfly som din korthet blir kort, så att säga.

[Kall-El]

Är verkligen Saviano en "toppspelare"?

Högst personligen hade jag velat ha något lite skarpare i alla fall sett till vad vi tappat.

[SirDIFalot]

Är verkligen Saviano en "toppspelare"?

Högst personligen hade jag velat ha något lite skarpare i alla fall sett till vad vi tappat.

Ser man till vår budget och hela den biten så måste nog Saviano klassas som en toppspelare. Skulle enligt mig vara vår bästa forward just nu.

[Staten]

Så Ölvestad kommer alltså lägga skridskorna på hyllan? Alldeles på tok för tidigt för hans del, han har ett par ytterligare år i sig. Det gör ont i mig att hjältar som fimpen, Ottosson och Ölvestad inte kommer få spela upp Djurgårn igen. Djurgårns stomme borta över en en säsong.

[Morwin]

Så Ölvestad kommer alltså lägga skridskorna på hyllan? Alldeles på tok för tidigt för hans del, han har ett par ytterligare år i sig. Det gör ont i mig att hjältar som fimpen, Ottosson och Ölvestad inte kommer få spela upp Djurgårn igen. Djurgårns stomme borta över en en säsong.

Dem var även med och spela ned oss i HA. Så ny generation i djurgården hockey detta år!

[Rix]

Är verkligen Saviano en "toppspelare"?

Högst personligen hade jag velat ha något lite skarpare i alla fall sett till vad vi tappat.

Ser man till vår budget och hela den biten så måste nog Saviano klassas som en toppspelare. Skulle enligt mig vara vår bästa forward just nu.

Saviano skulle absolut vara en toppspelare i DIF och HA.
Gjorde 48 poäng i HA sist han spelade och har definitivt kapacitet att ligga runt 40-50 poäng per säsong i HA.
Dessutom har han spelat med Johner tidigare vilket är en stor fördel för båda två.
Om vi får hit Saviano har vi en första kedja med Guter - Johner - Saviano.

Den kedja har enorm potential och spelare som kan producera i HA.

Guter lär säkert landa runt 15-20 mål och 5-10 assist på det. Säg 25 poäng på honom.
Johner lär landa runt 35-40 poäng. Räkna med 35 poäng på honom.
Saviano 40-45 poäng. Räkna med 40 poäng på honom.

Då har vi en första kedja som med lite tur, skicklighet och bra samspel kan producera runt 100-110 poäng. Det är riktigt bra på den här nivån.

Sen ser jag gärna att vi signar en andra center som är duktig åt båda hållen, men framför allt offensivt. En andra center är generellt billigare och det borde finnas duktiga spelare i Europa/ECHL/AHL och dylikt som kan komma hit och göra sisådär 30-35 poäng.

[Jim Morrison]

Är verkligen Saviano en "toppspelare"?

Högst personligen hade jag velat ha något lite skarpare i alla fall sett till vad vi tappat.

Ser man till vår budget och hela den biten så måste nog Saviano klassas som en toppspelare. Skulle enligt mig vara vår bästa forward just nu.

Saviano skulle absolut vara en toppspelare i DIF och HA.
Gjorde 48 poäng i HA sist han spelade och har definitivt kapacitet att ligga runt 40-50 poäng per säsong i HA.
Dessutom har han spelat med Johner tidigare vilket är en stor fördel för båda två.
Om vi får hit Saviano har vi en första kedja med Guter - Johner - Saviano.

Den kedja har enorm potential och spelare som kan producera i HA.

Guter lär säkert landa runt 15-20 mål och 5-10 assist på det. Säg 25 poäng på honom.
Johner lär landa runt 35-40 poäng. Räkna med 35 poäng på honom.
Saviano 40-45 poäng. Räkna med 40 poäng på honom.

Då har vi en första kedja som med lite tur, skicklighet och bra samspel kan producera runt 100-110 poäng. Det är riktigt bra på den här nivån.

Sen ser jag gärna att vi signar en andra center som är duktig åt båda hållen, men framför allt offensivt. En andra center är generellt billigare och det borde finnas duktiga spelare i Europa/ECHL/AHL och dylikt som kan komma hit och göra sisådär 30-35 poäng.

35 poäng för en förstecenter? Tycker att det där låter mer som produktionen från en andrakedja. Vill ha in en center som är med och slåss om top 3/5 i poängligan. En riktig #1-center alltså.

[Rix]

Är verkligen Saviano en "toppspelare"?

Högst personligen hade jag velat ha något lite skarpare i alla fall sett till vad vi tappat.

Ser man till vår budget och hela den biten så måste nog Saviano klassas som en toppspelare. Skulle enligt mig vara vår bästa forward just nu.

Saviano skulle absolut vara en toppspelare i DIF och HA.
Gjorde 48 poäng i HA sist han spelade och har definitivt kapacitet att ligga runt 40-50 poäng per säsong i HA.
Dessutom har han spelat med Johner tidigare vilket är en stor fördel för båda två.
Om vi får hit Saviano har vi en första kedja med Guter - Johner - Saviano.

Den kedja har enorm potential och spelare som kan producera i HA.

Guter lär säkert landa runt 15-20 mål och 5-10 assist på det. Säg 25 poäng på honom.
Johner lär landa runt 35-40 poäng. Räkna med 35 poäng på honom.
Saviano 40-45 poäng. Räkna med 40 poäng på honom.

Då har vi en första kedja som med lite tur, skicklighet och bra samspel kan producera runt 100-110 poäng. Det är riktigt bra på den här nivån.

Sen ser jag gärna att vi signar en andra center som är duktig åt båda hållen, men framför allt offensivt. En andra center är generellt billigare och det borde finnas duktiga spelare i Europa/ECHL/AHL och dylikt som kan komma hit och göra sisådär 30-35 poäng.

35 poäng för en förstecenter? Tycker att det där låter mer som produktionen från en andrakedja. Vill ha in en center som är med och slåss i minst top 5 i poängligan. En riktig #1-center alltså.

Absolut så skulle man vilja ha mer produktion på en första center, men jag tänkte såhär. Johner värvades hit förra året för att vara första center (innan Otto fortsatte), lär hamna runt 35-40 poäng max. Dessutom tror jag inte vi har budget åt en center till första kedjan samt en forward som kan göra 40-50 poäng.