Ska det inte va en upplevelse att se DIF?

[palis_83]

Jag undrar vad som hände med de gamla goa tuffa intron.
Med bl.a. eldflammor när spelarna gör entré´

Något som laddar upp alla, iaf om.edvetet.

Nu när man går på en match är ju hela entren av laget otroligt sömning.Även de små grejerna runtomkring spelar roll.

Det kan väl knappast bero på en kostnadsfråga?

[Angusdif]

Hmm

[Hillbilly]

om du visste vad pyrotekniken som vi hade för ett par år sedan kostade så skulle du garanterat vilja att DIF avstod det i dagens ekonomiska läge..
Mats Larsson tog upp just det på ett medlemsmöte för någon säsong sedan..

[calpe]

om du visste vad pyrotekniken som vi hade för ett par år sedan kostade så skulle du garanterat vilja att DIF avstod det i dagens ekonomiska läge..
Mats Larsson tog upp just det på ett medlemsmöte för någon säsong sedan..

Jag har full förståelse att det kostar pengar med pyroteknik men när man tänker på den äckliga röken som släpps ut innan spelarna ska komma in och som de ska passera förstår inte jag varför man inte väljer typ " tomtebloss" istället. Det används på andra arenor och ser väldigt häftigt ut.
Kan inte kosta så mycket. Något liknande som man sätter på födelsedagstårtor fast naturligtvis MYCKET större
Vi måste göra något "speciellt" för spelarna innan dem kommer in på arenan, så att dem får en skön känsla innan match. Jag tror att hela inramningen innnan och under match är oerhört viktig.
Det skall vara något som "tänder" spelarna när de åker in på isen och samtidigt hör vår fantastiska klack sjunga.De skall känna sig betydelsefulla och taggade innan matchen

[odburt]

Jag förstår inte var det här med björngap, smällare och eldflammor kommer ifrån faktiskt.
Tittar man på NHL så går lagen ut ifrån respektive bås, lugnt och stillsamt. Istället lägger man krutet på en bra introfilm och schysst musik.
För mig som arbetar med bilder så är årets introvideo ingenting annat än pinsamt dålig. Den är enformig, inspelad på en och samma plats och skiftar varken i färg, fart, vinkel eller någonting. Den skulle man kunna arbeta mycket mer med till 09-10. Ett tema t.ex. "det finns bara ett lag i Stockholm" vore att föredra.

[odburt]

För att besvara rubriken, det är precis här Djurgården har misslyckats med sin franchise.

Vi sitter fast i en grå borg, med gul, sunkig belysning och halvtaskig ljudanläggning. Det är fakta.

Anledningen till problemet är att vi själva likväl som Stockholm stad inte insett betydelsen av en riktig hockeyarena i tid. Stockholm stad har mycket tydligt markerat var man står när man känner sig tvingade att bygga en ny arena åt bajen, som inte ens fyller Söderstadion. Vad är det för fel på den jämfört med andra allsvenska arenor?

Skillnaden emellan Hovet och Löfbergs Lila/Kinnarps Arena, som båda har ett par år på nacken är enorm, detta insåg HV och Färjestad redan före år 2000! Hade vi tankar på framtiden då? Nä knappast! Vi var förblindade av framgångarna och levde i något jävla luftslott hela vägen till 2005 då vi fick kasta oss över handbromsen. Hur jäkla smart var det, hur långsiktig var den satsningen liksom? Jag tror att hade vi arbetat lika tätt och aktivt med vår hemkommun som HV och Färjestad gjorde redan på 90-talet så hade vi inte suttit i denna båten idag.

Så vad ska vi göra? Ptja, det ligger inte i de trogna åskådarnas händer, de som besöker forumet, varför denna texten egentligen är rätt meningslös. Vi gör vårt, vi ser Djurgården när vi kan och vi känner så starka band till vårt lag att det skulle kännas konstigt att inte gå och se dem. Det är inte vi som är problemet.

Det är skölden vi står bakom, DIF-skölden som säkert en halv miljon människor identifierar sig med, det är dess attraktionskraft som långsamt svalnar. Det är inte konstigt egentligen. Djurgården är den mest framgångsrika klubben i svensk hockeyhistoria och en av topp-5 inom fotbollen, vem vill då se sitt lag, som man såg vinna finalerna emot Modo och Färjestad så sent som för några år sedan, torska hemma emot något jävla träskgäng ifrån Skellefteå eller Ängelholm?

Vi hör inte hemma där, vi hör hemma i toppen, det är tankesättet som finns i huvudet på gemene man.

Vi står därför i ett vägskäl i vår franchisingverksamhet, ska vi marknadsföra oss som ett vinnande lag, ett stockholmslag, ett fantastiskt publiklag eller någonting annat?

Det vinnande laget är som att ljuga folk upp i ansiktet - vi vinner 30-40% av våra matcher över en säsong. Speciellt förra året när vi var bortastarka innebar det att publiken fick se torsk på torsk. På så sätt förlorar man kunder.

Sthlmskonceptet är förmodligen en god tanke. Då gäller det att satsa järnet på att visa det också, att håna bönderna lite lagom och sätta ner foten på läktaren, på isen och framförallt i media och alla kringevenemang (introfilmer, intervjuer, träningskläder, you name it!) och inte bara sätta upp lite reklamaffischer i stan i två veckor. Om detta ska funka krävs det lite mer "nu jävlar" av samtliga, från Mats Larsson till speakerbåset och allt däremellan.

Det här med en fantastisk publik, nja säger jag. Vi är bra, ibland grymt bra (som i lördags) men också usla (som båda mötena emot Timrå). Vafan ska motståndet spela för roll? Så länge vi inte står där, konsekvent taggade att lyfta fram laget i varje match, så kan vi inte heller framhålla oss själva. Fine, vi kan jämföra oss med övriga elitserien, men hur bra är den egentligen publikmässigt? Faktum kvarstår att de som faktiskt sjunger fram Djurgården i varje match är färre är IFK kunde skrapa ihop till matchen på Råsunda. Det säger väl lite om hur dåligt det kan bli.

Slutsatsen blir följande. Så länge vi spelar där vi spelar så måste på något sätt skapa en "sektion F" på Hovet. Vi tar små steg genom startandet av A15, bygg vidare på det. För egen del tror jag att ett antal personer på den sektionen faktiskt är så fanatiska att man skrämmer andra, så man behöver nog attrahera en större massa. En större stabilare sådan sektion kan attrahera många och trigga biljettförsäljningen. Bädda in den med en stockholmsprofil så kan vi hitta nyckeln till att dra folk till Hovet.

Mot slutspel i år och total dominans på lång sikt!

[Don66-2]

Vi sitter fast i en grå borg, med gul, sunkig belysning och halvtaskig ljudanläggning. Det är fakta.

Anledningen till problemet är att vi själva likväl som Stockholm stad inte insett betydelsen av en riktig hockeyarena i tid.

Jag har aldrig förstått varför det tjatas om nya arenor hela tiden? Vi HAR Sveriges överlägset bästa(har inte varit i Malmös nya) arena i Globen,med överlägset bäst översikt över isen och de bästa faciliteterna runtikring! Problemet - och det köper jag - är ju att vi inte klarar att fylla den,och då blir det ödsligt! Men ska man bygga mindre arenor för att möta färre åskådare...? Låter som en taskig affärsidé!

Måste vara bättre på att satsa på marknadsföringen så intresset på sikt kan öka?

[Lee Harvey Oswald]

Jag har aldrig förstått varför det tjatas om nya arenor hela tiden? Vi HAR Sveriges överlägset bästa(har inte varit i Malmös nya) arena i Globen,med överlägset bäst översikt över isen och de bästa faciliteterna runtikring!

Inte riktigt sant.
Globen är möjligtvis Sveriges bekvämaste & minns svettluktande arena, & ur ett rent spion/coachnings-perspektiv är den också bra då du har en överlägsen överblick

Men för den vanliga hockeybesökaren.....njaa.
Sitter du bara lite för högt upp på Etage 4 (mittenpartiet, det största) så känns det som matchen spelas "där borta".
0 intensitet, 0 närvarokänsla, allt ser ut att gå i Slow motion.
Sedan krävs det 13800 på plats för att överhuvudtaget få igång nåt som liknar stämning på läktarplats

Globen byggdes klart till Hockey-Vm 1989, men den var i 1:a hand tänkt som en Nöjesevenemangsarena (lååångt ord) för konserter, mässor, musikaler, Monster truck osv....

[Jepe]

Jag har aldrig förstått varför det tjatas om nya arenor hela tiden? Vi HAR Sveriges överlägset bästa(har inte varit i Malmös nya) arena i Globen,med överlägset bäst översikt över isen och de bästa faciliteterna runtikring!

Inte riktigt sant.
Globen är möjligtvis Sveriges bekvämaste & minns svettluktande arena, & ur ett rent spion/coachnings-perspektiv är den också bra då du har en överlägsen överblick

Men för den vanliga hockeybesökaren.....njaa.
Sitter du bara lite för högt upp på Etage 4 (mittenpartiet, det största) så känns det som matchen spelas "där borta".
0 intensitet, 0 närvarokänsla, allt ser ut att gå i Slow motion.
Sedan krävs det 13800 på plats för att överhuvudtaget få igång nåt som liknar stämning på läktarplats

Globen byggdes klart till Hockey-Vm 1989, men den var i 1:a hand tänkt som en Nöjesevenemangsarena (lååångt ord) för konserter, mässor, musikaler, Monster truck osv....

Tog nästan orden ur mun på mig här! Håller helt med, Globen var bra för Derbyn när a*k var uppe i elit men egentligen inget annat. Skulle nästan klassa globen som en av de sämsta hockeyarenorna i Sverige. Som Lee säger den är bekväm men man sitter antingen för långt ifrån eller för högt. 1:a etage ger stämning men den mattas av ju fler bänkrader man kommer upp. En redig uppfräschning av hovet och det blir en riktig kalasarena!

[DIF_Soldier]

För att besvara rubriken, det är precis här Djurgården har misslyckats med sin franchise.

Vi sitter fast i en grå borg, med gul, sunkig belysning och halvtaskig ljudanläggning. Det är fakta.

Anledningen till problemet är att vi själva likväl som Stockholm stad inte insett betydelsen av en riktig hockeyarena i tid. Stockholm stad har mycket tydligt markerat var man står när man känner sig tvingade att bygga en ny arena åt bajen, som inte ens fyller Söderstadion. Vad är det för fel på den jämfört med andra allsvenska arenor?

Skillnaden emellan Hovet och Löfbergs Lila/Kinnarps Arena, som båda har ett par år på nacken är enorm, detta insåg HV och Färjestad redan före år 2000! Hade vi tankar på framtiden då? Nä knappast! Vi var förblindade av framgångarna och levde i något jävla luftslott hela vägen till 2005 då vi fick kasta oss över handbromsen. Hur jäkla smart var det, hur långsiktig var den satsningen liksom? Jag tror att hade vi arbetat lika tätt och aktivt med vår hemkommun som HV och Färjestad gjorde redan på 90-talet så hade vi inte suttit i denna båten idag.

Så vad ska vi göra? Ptja, det ligger inte i de trogna åskådarnas händer, de som besöker forumet, varför denna texten egentligen är rätt meningslös. Vi gör vårt, vi ser Djurgården när vi kan och vi känner så starka band till vårt lag att det skulle kännas konstigt att inte gå och se dem. Det är inte vi som är problemet.

Det är skölden vi står bakom, DIF-skölden som säkert en halv miljon människor identifierar sig med, det är dess attraktionskraft som långsamt svalnar. Det är inte konstigt egentligen. Djurgården är den mest framgångsrika klubben i svensk hockeyhistoria och en av topp-5 inom fotbollen, vem vill då se sitt lag, som man såg vinna finalerna emot Modo och Färjestad så sent som för några år sedan, torska hemma emot något jävla träskgäng ifrån Skellefteå eller Ängelholm?

Vi hör inte hemma där, vi hör hemma i toppen, det är tankesättet som finns i huvudet på gemene man.

Vi står därför i ett vägskäl i vår franchisingverksamhet, ska vi marknadsföra oss som ett vinnande lag, ett stockholmslag, ett fantastiskt publiklag eller någonting annat?

Det vinnande laget är som att ljuga folk upp i ansiktet - vi vinner 30-40% av våra matcher över en säsong. Speciellt förra året när vi var bortastarka innebar det att publiken fick se torsk på torsk. På så sätt förlorar man kunder.

Sthlmskonceptet är förmodligen en god tanke. Då gäller det att satsa järnet på att visa det också, att håna bönderna lite lagom och sätta ner foten på läktaren, på isen och framförallt i media och alla kringevenemang (introfilmer, intervjuer, träningskläder, you name it!) och inte bara sätta upp lite reklamaffischer i stan i två veckor. Om detta ska funka krävs det lite mer "nu jävlar" av samtliga, från Mats Larsson till speakerbåset och allt däremellan.

Det här med en fantastisk publik, nja säger jag. Vi är bra, ibland grymt bra (som i lördags) men också usla (som båda mötena emot Timrå). Vafan ska motståndet spela för roll? Så länge vi inte står där, konsekvent taggade att lyfta fram laget i varje match, så kan vi inte heller framhålla oss själva. Fine, vi kan jämföra oss med övriga elitserien, men hur bra är den egentligen publikmässigt? Faktum kvarstår att de som faktiskt sjunger fram Djurgården i varje match är färre är IFK kunde skrapa ihop till matchen på Råsunda. Det säger väl lite om hur dåligt det kan bli.

Slutsatsen blir följande. Så länge vi spelar där vi spelar så måste på något sätt skapa en "sektion F" på Hovet. Vi tar små steg genom startandet av A15, bygg vidare på det. För egen del tror jag att ett antal personer på den sektionen faktiskt är så fanatiska att man skrämmer andra, så man behöver nog attrahera en större massa. En större stabilare sådan sektion kan attrahera många och trigga biljettförsäljningen. Bädda in den med en stockholmsprofil så kan vi hitta nyckeln till att dra folk till Hovet.

Mot slutspel i år och total dominans på lång sikt!

Detta är utan tvekan det bästa inlägg jag någonsin läst på detta forum. Krönikatråden pissar ned sig av skam

[Rash]

För att besvara rubriken, det är precis här Djurgården har misslyckats med sin franchise.

Vi sitter fast i en grå borg, med gul, sunkig belysning och halvtaskig ljudanläggning. Det är fakta.

Anledningen till problemet är att vi själva likväl som Stockholm stad inte insett betydelsen av en riktig hockeyarena i tid. Stockholm stad har mycket tydligt markerat var man står när man känner sig tvingade att bygga en ny arena åt bajen, som inte ens fyller Söderstadion. Vad är det för fel på den jämfört med andra allsvenska arenor?

Skillnaden emellan Hovet och Löfbergs Lila/Kinnarps Arena, som båda har ett par år på nacken är enorm, detta insåg HV och Färjestad redan före år 2000! Hade vi tankar på framtiden då? Nä knappast! Vi var förblindade av framgångarna och levde i något jävla luftslott hela vägen till 2005 då vi fick kasta oss över handbromsen. Hur jäkla smart var det, hur långsiktig var den satsningen liksom? Jag tror att hade vi arbetat lika tätt och aktivt med vår hemkommun som HV och Färjestad gjorde redan på 90-talet så hade vi inte suttit i denna båten idag.

Så vad ska vi göra? Ptja, det ligger inte i de trogna åskådarnas händer, de som besöker forumet, varför denna texten egentligen är rätt meningslös. Vi gör vårt, vi ser Djurgården när vi kan och vi känner så starka band till vårt lag att det skulle kännas konstigt att inte gå och se dem. Det är inte vi som är problemet.

Det är skölden vi står bakom, DIF-skölden som säkert en halv miljon människor identifierar sig med, det är dess attraktionskraft som långsamt svalnar. Det är inte konstigt egentligen. Djurgården är den mest framgångsrika klubben i svensk hockeyhistoria och en av topp-5 inom fotbollen, vem vill då se sitt lag, som man såg vinna finalerna emot Modo och Färjestad så sent som för några år sedan, torska hemma emot något jävla träskgäng ifrån Skellefteå eller Ängelholm?

Vi hör inte hemma där, vi hör hemma i toppen, det är tankesättet som finns i huvudet på gemene man.

Vi står därför i ett vägskäl i vår franchisingverksamhet, ska vi marknadsföra oss som ett vinnande lag, ett stockholmslag, ett fantastiskt publiklag eller någonting annat?

Det vinnande laget är som att ljuga folk upp i ansiktet - vi vinner 30-40% av våra matcher över en säsong. Speciellt förra året när vi var bortastarka innebar det att publiken fick se torsk på torsk. På så sätt förlorar man kunder.

Sthlmskonceptet är förmodligen en god tanke. Då gäller det att satsa järnet på att visa det också, att håna bönderna lite lagom och sätta ner foten på läktaren, på isen och framförallt i media och alla kringevenemang (introfilmer, intervjuer, träningskläder, you name it!) och inte bara sätta upp lite reklamaffischer i stan i två veckor. Om detta ska funka krävs det lite mer "nu jävlar" av samtliga, från Mats Larsson till speakerbåset och allt däremellan.

Det här med en fantastisk publik, nja säger jag. Vi är bra, ibland grymt bra (som i lördags) men också usla (som båda mötena emot Timrå). Vafan ska motståndet spela för roll? Så länge vi inte står där, konsekvent taggade att lyfta fram laget i varje match, så kan vi inte heller framhålla oss själva. Fine, vi kan jämföra oss med övriga elitserien, men hur bra är den egentligen publikmässigt? Faktum kvarstår att de som faktiskt sjunger fram Djurgården i varje match är färre är IFK kunde skrapa ihop till matchen på Råsunda. Det säger väl lite om hur dåligt det kan bli.

Slutsatsen blir följande. Så länge vi spelar där vi spelar så måste på något sätt skapa en "sektion F" på Hovet. Vi tar små steg genom startandet av A15, bygg vidare på det. För egen del tror jag att ett antal personer på den sektionen faktiskt är så fanatiska att man skrämmer andra, så man behöver nog attrahera en större massa. En större stabilare sådan sektion kan attrahera många och trigga biljettförsäljningen. Bädda in den med en stockholmsprofil så kan vi hitta nyckeln till att dra folk till Hovet.

Mot slutspel i år och total dominans på lång sikt!

Sjukt bra skrivet odburt. Kan skriva under på i princip allt. När ska du själv börja gå på matcherna?

[Emil Svelander]

Odburt är i högform. Håller med på alla punkter!

[Caveman]

För att besvara rubriken, det är precis här Djurgården har misslyckats med sin franchise.

Vi sitter fast i en grå borg, med gul, sunkig belysning och halvtaskig ljudanläggning. Det är fakta.

Anledningen till problemet är att vi själva likväl som Stockholm stad inte insett betydelsen av en riktig hockeyarena i tid. Stockholm stad har mycket tydligt markerat var man står när man känner sig tvingade att bygga en ny arena åt bajen, som inte ens fyller Söderstadion. Vad är det för fel på den jämfört med andra allsvenska arenor?

Skillnaden emellan Hovet och Löfbergs Lila/Kinnarps Arena, som båda har ett par år på nacken är enorm, detta insåg HV och Färjestad redan före år 2000! Hade vi tankar på framtiden då? Nä knappast! Vi var förblindade av framgångarna och levde i något jävla luftslott hela vägen till 2005 då vi fick kasta oss över handbromsen. Hur jäkla smart var det, hur långsiktig var den satsningen liksom? Jag tror att hade vi arbetat lika tätt och aktivt med vår hemkommun som HV och Färjestad gjorde redan på 90-talet så hade vi inte suttit i denna båten idag.

Så vad ska vi göra? Ptja, det ligger inte i de trogna åskådarnas händer, de som besöker forumet, varför denna texten egentligen är rätt meningslös. Vi gör vårt, vi ser Djurgården när vi kan och vi känner så starka band till vårt lag att det skulle kännas konstigt att inte gå och se dem. Det är inte vi som är problemet.

Det är skölden vi står bakom, DIF-skölden som säkert en halv miljon människor identifierar sig med, det är dess attraktionskraft som långsamt svalnar. Det är inte konstigt egentligen. Djurgården är den mest framgångsrika klubben i svensk hockeyhistoria och en av topp-5 inom fotbollen, vem vill då se sitt lag, som man såg vinna finalerna emot Modo och Färjestad så sent som för några år sedan, torska hemma emot något jävla träskgäng ifrån Skellefteå eller Ängelholm?

Vi hör inte hemma där, vi hör hemma i toppen, det är tankesättet som finns i huvudet på gemene man.

Vi står därför i ett vägskäl i vår franchisingverksamhet, ska vi marknadsföra oss som ett vinnande lag, ett stockholmslag, ett fantastiskt publiklag eller någonting annat?

Det vinnande laget är som att ljuga folk upp i ansiktet - vi vinner 30-40% av våra matcher över en säsong. Speciellt förra året när vi var bortastarka innebar det att publiken fick se torsk på torsk. På så sätt förlorar man kunder.

Sthlmskonceptet är förmodligen en god tanke. Då gäller det att satsa järnet på att visa det också, att håna bönderna lite lagom och sätta ner foten på läktaren, på isen och framförallt i media och alla kringevenemang (introfilmer, intervjuer, träningskläder, you name it!) och inte bara sätta upp lite reklamaffischer i stan i två veckor. Om detta ska funka krävs det lite mer "nu jävlar" av samtliga, från Mats Larsson till speakerbåset och allt däremellan.

Det här med en fantastisk publik, nja säger jag. Vi är bra, ibland grymt bra (som i lördags) men också usla (som båda mötena emot Timrå). Vafan ska motståndet spela för roll? Så länge vi inte står där, konsekvent taggade att lyfta fram laget i varje match, så kan vi inte heller framhålla oss själva. Fine, vi kan jämföra oss med övriga elitserien, men hur bra är den egentligen publikmässigt? Faktum kvarstår att de som faktiskt sjunger fram Djurgården i varje match är färre är IFK kunde skrapa ihop till matchen på Råsunda. Det säger väl lite om hur dåligt det kan bli.

Slutsatsen blir följande. Så länge vi spelar där vi spelar så måste på något sätt skapa en "sektion F" på Hovet. Vi tar små steg genom startandet av A15, bygg vidare på det. För egen del tror jag att ett antal personer på den sektionen faktiskt är så fanatiska att man skrämmer andra, så man behöver nog attrahera en större massa. En större stabilare sådan sektion kan attrahera många och trigga biljettförsäljningen. Bädda in den med en stockholmsprofil så kan vi hitta nyckeln till att dra folk till Hovet.

Mot slutspel i år och total dominans på lång sikt!

Vad menas med "så fanatiska att man skrämmer andra"?

Biljettförsäljningen har väl gått alldeles utmärkt på sistone?

Det är väl inte bara "och inte bara sätta upp lite reklamaffischer i stan i två veckor." , det har varit reklam både i tv & i tidningar?

[Kagen]

Måste vara svårt att anpassa marknadsföringen, du talar om ett francisekoncept och visst stämmer det. Men i Stockholmsprofilen med Storstad vs Bönder så är det ju redan där inbyggd att läsas som förmögen mot fattig och det är ju där det spricker. Bondespelet är omkastat här, det är kusinen på landet som är den rike medan herrn i Vasastan är den fattige i den svenska ishockeyns värld.