dannyfknd skrev:
Att man i två matcher mot Luleå, inte tar jobbet ordentligt i mer än sammanlagt en period av sex är ett tydligt tecken på att man inte har hjärtat på rätt ställe. Att man är rätt sugen på semester och att man är en spelare som inte borde ha en Djurgårdströja på sig. Man låter Luleå styra och ställa framför båda målen, man tar inte kampen öht. Okej att Luleå har ett bättre lag, okej att dom slår ut oss, men att inte ställa upp och köra när säsongen är på spel är hjärtlöst, ryggradslöst, patetiskt, respektlöst mot dom som har löst biljett, föreningen som är deras arbetsgivare samt de få lagkamrater som verkligen vill vinna. Ett gäng syltryggar som mer än gärna får försvinna på studs.
Om man endast grundar sitt resonemang utifrån känslor, så javisst, det stämmer.
(Var lite inne på det själv under inledningen av matchen men har nu i efterhand kommit till sans igen)
Om vi försöker på allvar förstå vad som egentligen hände så var det snarare så att efter vår högst osannolika slutspurt med 4 vinster på de 5 sista matcherna så fanns det helt enkelt inte nån energi kvar i truppen, precis allt var förbrukat/urkramat.
Spelar ingen roll vad psyket vill när kroppen inte lyder...och tvärtom
Sedan kan det kanske sett ut som att dom inte brydde sig, men så var självklart inte fallet.
Tror spelarna och ledningen efteråt kände sig lika besvikna och tomma som vi
