Krönika: Känslan att vara Djurgårdare

[lilleman]

Detta kan tyckas som en onödig tråd, men såhär i riktigt tunga tider kan det vara dags att tänka över sitt Djurgårdshjärta och fundera på... Ja, Djurgården! Därför har jag skrivit en krönika:

Folk undrar ibland vad det är som driver mig och mina gelikar.
Vad det är som får oss att offra lunchraster, kvällar, helger och sena nätter på att följa och rapportera om favoritlaget utan ett öre för mödan.
Svaret måste bli en motfråga:
Hur skulle vi kunna låta bli?
Jag är nämligen helt säker på att vi skrivande Djurgårdsfans drivs av ingentinting annat än kärleken till Djurgårdens IF!

Hockey är inte religion i Stockholm- men trots det ska vi, Djurgårdsfamiljen, lyckas sjunga ut allt och alla i vår väg. Vi ska alltid tycka synd om motståndarna och vi ska alltid göra allt för Djurgår´n. Eftersom en Djurgårdare är inget man blir eller tänker bli- En Djurgårdare ÄR man. Jag t.ex föddes som Djurgårdare och kommer att dö för Djurgården.
Under hot skulle en katolik kanske konvertera till islam eller en hindu till buddismen - men under ytan vore de förstås bärare av samma tro som tidigare.
På samma sätt vet ju jag, och varje Djurgårdssupporter med mig, att vi alltid kommer att vara Djurgårdare.

Antagligen är det just därför det blir så otroligt svårt att ta för fansen när en av klubbens egenfostrade produkter lämnar för en konkurrent. Det handlar ju nämligen om killar som började precis som vi.
Hur många här skulle inte bli besviken om Kristoffer Ottosson som ett exempel som igår spelade över 500 matcher skulle lämna Djurgården för AIK. Frågan är om jag hade välkomnat Kristoffer tillbaka?

Men när det går så långt att man lyckas med det som så många av oss fans drömmer om - att faktiskt själv får bli en del av det lag som man älskat längre än man kunnat gå och tala - så händer det tydligen något. Plötsligt är det tänkbart att kränga på sig en annan tröja än sina forna idolers, slänga ur sig ett "så är det i den här branschen" och jubla åt ett annat lags framgångar än "sitt eget".

Självklart svider sånt att se för oss som själva är så säkra på att vi hellre skulle spela gratis med Djurgården än att besudla oss själva med ett motståndarlags färger.
En av de skönaste läktarbandroller jag sett riktade sig till Magnus Wernblom, då i SAIK-tröja efter att ha bytt klubb.

"Det finns en hjälte, men han ser för jävlig ut i svart och gult."

Något liknande hade nog skrivits mot en Djurgårdshjälte som lämnar oss för Aik eller Hammarby. Händer något sådant så kommer det att svida enormt i Djurgårdshjärtat!

För som vi alla vet finns det bara plats för ett hjärta i varje kropp, och det är ingen slump att det hjärtat är rött, fast för mig hade det hjärna varit gult, rött och blått.
Som Djurgårdsfan kan man hålla tummarna för Detroit borta i NHL eller något fotbollslag i italienska ligan, men det kommer ändå bara att handla om ”dem”, Djurgårdens IF!

Kort och gott, vi är DIF
Och svaret på vad som driver varje supporter blir då att leva upp till detta "vi".
Att inte bara prata som om man vore en självklar del av klubben, utan också försöka att faktiskt vara det. Liksom laget spelar för fansen ska fansen finnas till för laget.
"Fråga inte vad ditt lag kan göra för dig, utan fråga vad du kan göra för ditt lag", som JFK skulle ha formulerat det.
Vare sig detta handlar om att skrika sig hes för att sitt lag på ståplats, att köra 28 mil för att se hjärtelaget en måndagskväll eller kanske att rapportera om hjärtelaget för fansens räkning.

Åtminstone vill man ju gärna tro att ens egen insats bidrar. Att ens rapportering kan hjälpa en och annan Djurgårdare i exil att hålla koll på hjärtelaget, och kanske gör sitt till att stärka Djurgårdens varumärke med ytterligare någon tiondels promille.
Eller, vilket ju vore häftigast av allt, att man via sitt skrivande kunde väcka ytterligare något slumrande Djurgårdshjärta där ute.

Kom igen nu Djurgår´n, nu kör vi!

---------------
Kommer från: www.sportal.nu/bloggers/790

[Mans91]

Sjukt bra skrivet ! blir nästan tårögd..

[sorunda_99]

Håller med Perfekt skrivet tycker nu att alla som läser detta skicka det vidare till alla ni känner, få folk att gå på matcherna och sjunga för djurgården, hjälp laget i vått i torrt, i vinst och förlust, En familj kan klara alla problem tillsamans

DJURGÅRDEN<3

[lilleman]

Kul att ni gillade den!

Sprid ordet vidare för nu jävlar ska vi vända skiten!

[sthlm_dif]

Fint skrivet, en av de bättre läsningarna jag haft på länge.

Skulle gärna se fler som skriver krönikor här, väldigt intressant att se era åsikter så man kan se om våra åsikter är gemensamma.

Tack så mycket lilleman, fortsätt gärna att skriva här!