Old School Hockey: Kalle Lilja

I dag ska ni fĂ„ trĂ€ffa den spelskickliga backen Karl-Erik ”Kalle” Lilja som kom till DjurgĂ„rden 1979 frĂ„n Hammarby och spelade i klubben fram till och med 1990. Idag Ă€r Kalle 55 Ă„r och har precis avslutat 18 Ă„r i DjurgĂ„rden Hockeys styrelse.

Hur var klimatet för en ung hockeygrabb dÄ du vÀxte upp pÄ slutet av 1960- och början av 1970 talet?
- Det var vÀl bra. Jag vÀxte upp i trakterna kring GubbÀngen och det fanns en hel del uppspolade banor att tillgÄ. Men sedan har det ju vÀxt upp hallar runt om i StockholmsomrÄdet som inte vi hade tillgÄng till dÄ.

Varför Hammarby?
- Hammarby blev min första förening dÄ jag var runt tolv Är. Det var vÀl en ganska naturlig kontakt dÄ jag sökte en förening i södra Stockholm. Vi trÀnade bland annat pÄ KÀrrtorps IP som inte alls ligger lÄngt ifrÄn GubbÀngen.

Hammarby var ju lite av lillebror pÄ den hÀr tiden Ät bÄde DjurgÄrden och AIK. SÄg ni hammarbyjuniorer upp lite extra till just DjurgÄrden och AIK av den anledningen?
- Nej, det tycker jag nog inte att vi gjorde. Hammarby hade redan dÄ en vÀldigt vÀl fungerande ungdomsverksamhet sÄ pÄ juniorsidan var vi ungefÀr lika starka alla tre lagen. Sedan var det ju givetvis sÄ att vi hammarbyare gÀrna ville slÄ just dom tvÄ klubbarna.

Vid TV-pucken 1973 sĂ„ utses Kalle Lilja till turneringens bĂ€sta back och tilldelas ”Lill-Strimma”-stipendiet.
- Jo, men det Àr klart att jag ser det som nÄgot stort och ett genombrott. Det var ju inte bara sÄ att jag personligen fick det hÀr priset utan Stockholm vann hela TV-pucken det Äret. TrÀnare för laget var för övrigt tidigare djurgÄrdsbacken Ove Malmberg.
- I finalen, som spelades i Nobelhallen i Karlskoga, slog vi SkÄne med 3-2. (Ytterligare djurgÄrdsbekanta spelare i Stockholms TV-pucklag denna sÀsong var bland andra Jimmy Haglund och Reino Sundberg)
- I det hÀr priset ingick att vi skulle fÄ Äka över till Kanada och trÀna med Börje Salming och Inge Hammarström i Toronto Maple Leafs. Det var bland andra jag och Leif Boork som Äkte över och det hÀr var vÀl ganska omtalat just dÄ. Mestadels fick jag vara med och trÀna i stadens WHA lag Toronto Toros. Men det var en vÀldigt stor upplevese och sporre för mig.

Hur minns du din A-lagsdebut?
- Oj, den minns jag knappt faktiskt ha ha
 Det mĂ„ste ha varit 1975 med Hammarby. Jag mĂ„ste ha varit sjutton eller arton Ă„r. Vi var en hel kedja frĂ„n TV-pucken med jag, HĂ„kan Ferm, Per Harju, Jan Carlsson och Conny Holmgren. Vi vann division 2 det Ă„ret men första seriematchen? Nej, den kommer jag inte ihĂ„g.

Ni hade Curt Lindström som coach i Hammarby under din debutsÀsong. Vad kom han att betyda för dig som spelare?
- Det var ju Curre som tog med mig ner till SödertÀlje nÄgra Är senare dÄ han och Kjell Svensson trÀnade laget tillsammans i Elitserien. Curre var ju framförallt en ledare som kunde fÄ ihop gruppen pÄ ett vÀldigt fint sÀtt. SÄ var det i Hammarby och sÄ var det Àven i SödertÀlje.

Varför valde du just SödertÀlje?
- Det gick helt enkelt till sĂ„ att jag blev tillfrĂ„gad av Rickard Fagerlund, som dĂ„ var ordförande i SödertĂ€lje SK, om jag ville komma dit ner och spela. Även MoDo hörde av sig ungefĂ€r samtidigt och undrade om jag ville komma upp dit och spela. Men dĂ„ jag var nere i SödertĂ€lje för att förhandla sĂ„ var Ă€ven deras stjĂ€rna ”Stisse” Johansson med och det var riktigt stort för mig och dĂ„ kunde jag ju bara inte sĂ€ga nej ha ha


Varför blev det bara tvÄ sÀsonger i SödertÀlje?
- Vi Äkte ur Elitserien efter den andra sÀsongen sÄ jag tyckte att jag lika gÀrna dÄ kunde ÄtervÀnda hem till Hammarby eftersom vi lÄg i samma division 1-serie. Efter Hammarby sÄ bytte jag omklÀdningsrum till DjurgÄrdens inför sÀsongen 1978/79.

Varför DjurgÄrden?
- Pelle Bergström var bekant med min mamma och pappa. SÄ han sÄg till att jag skulle spela Elitseriehockey med DjurgÄrden i stÀllet.

Du kom till ett vĂ€ldigt profilstarkt DjurgĂ„rden med killar som HĂ„kan Södergren, Mats Waltin, ”Myggan” Wallin, Tord NĂ€nzĂ©n och sĂ„ vidare. Var det svĂ„rt att komma in i det hĂ€r gĂ€nget?
- Allt var ju mycket proffsigare i DjurgĂ„rden. Alla Ă„ren i DjurgĂ„rden ser jag tillbaka med stor glĂ€dje pĂ„. Vi lĂ„g oftast före dom andra lagen och ledde utvecklingen. ”Boorken” kom 1982 och andra starka namn som exempelvis Bengt Broberg lade grunden till alla dom hĂ€r fantastiska Ă„ren mellan 1982 och 2000 dĂ„ DjurgĂ„rden spelade mĂ„nga SM-finaler.

NÀr började du kÀnna dig etablerad i DjurgÄrden?
- FrĂ„n det att ”Boorken” kom in som trĂ€nare för laget kan man vĂ€l sĂ€ga. Efter det sĂ„ var det vĂ€l ingen direkt som flyttade pĂ„ mig ha ha

- I början spelade jag tillsammans med Thomas Eriksson pÄ backplatsen. Men nÀr han Äkte över till Philadelphia fick jag Stefan Perlström som backpartner.

Upplevde du dom bÄda som liknade spelartyper?
- Nja, nej inte direkt. Thomas var en gigant och fÀltherre ute pÄ isen. Stefan var mer en rÄstark back som inte syntes lika mycket. Men bÄde Thomas och Stefan spelade alltid med stort djurgÄrdshjÀrta.

Vad var nyckeln till SM-guldet 1983?
- Det var en samling riktigt bra och tjurskalliga spelare. Ett fysiskt spelande lag med en bra organisation pĂ„ isen men Ă€ven bakom laget. Det var ju inte bara ”Boorken” som coachade laget utan Ă€ven Ingvar ”Putte” Carlsson hade kommit in och satt sin prĂ€gel pĂ„ DjurgĂ„rden.
- Vi hade vÀldigt mÄnga bra Är dÄ men visst var det jÀkligt surt 1984 dÄ vi förlorade mot AIK. Vi kom in i en dÄlig trend och förlorade i tre raka matcher. LikasÄ 1985 dÄ vi borde ha avgjort finalserien mot SödertÀlje tidigare. Men i stÀllet sÄ förlorar vi den femte och avgörande matchen. Men under dom hÀr Ären sÄ lÄg vi hela tiden högt upp i tabellen, oftast bland dom fyra första lagen, och vi var nÀstan alltid med i guldstriden.

Av alla ledare som du haft i DjurgÄrden, vilken har betytt mest för dig?
- Jag mÄste ÀndÄ sÀga Leif Boork, "Putte" Carlsson och Lasse Falk. Dom införde ett helt nytt taktiskt tÀnkande. Dom hade ju Àven förmÄgan att Àndra taktik under matcherna pÄ ett vÀldigt bra sÀtt.

Vid guldet 1983 sĂ„ var Leif Boork coach och Ă„ren 1989 och 1990 var det Lasse Falk, Ingvar ”Putte” Carlsson och Tommy Boustedt som ledde laget. Kan du se likheter i dessa guldtrĂ€nares ledarskap?
- Ja, framförallt sÄ vill all fyra vinna till varje pris. Deras ledarskap spred sig nedÄt i gruppen och skapade den hÀr omtalade djurgÄrdsandan. Mentaliteten i gruppen var vÀldigt tuff under trÀning och det hÀnde att det var rena slagsmÄl dÀr ute pÄ isen. Men vid sidan av isen var vi alla jÀkligt tajta och höll verkligen ihop som ett lag.

Plocka ut den mest minnesvÀrda matchen för dig i djurgÄrdströjan.
- Finalserien 1983 mot FÀrjestad, andra matchen som vi vinner med 7-2. Matchen gick pÄ Hovet och jag gjorde en riktigt bra match och dessutom gjorde jag ett av mÄlen. SÄ smÄningom vann vi ju som sagt var hela finalserien med 3-2 i matcher.

Kalle Lilja slutade spela ishockey 1990 och det kom aldrig att bli nÄgon nervarvning lÀgre ner i seriesystemet.
- Nej, jag kÀnde mig klar med hockeyn och hade dÄ redan börjat jobbat som försÀkringskonsult.

Saknade du anbud frÄn andra klubbar?
- Det var faktiskt bara DjurgÄrden som var pÄ mig och tjatade om att jag skulle fotsÀtta ytterligare en sÀsong. Men jag hade som sagt var redan bestÀmt mig för att sluta.

Var det tufft rent mentalt all lÀgga skridskorna pÄ hyllan?
- Jo, men visst kÀnde man att adrenalinet började pumpa i kroppen dÄ det blev höst ute. Men jag hade som sagt var klart för mig vad jag skulle göra efter karriÀren sÄ det gick vÀl ganska bra ÀndÄ.

Du spelade i B-landslaget och i juniorlandslagen men aldrig i Tre Kronor. Var det nÄgon gÄng aktuellt att du skulle vara med i dom sammanhangen?
- Det var vĂ€l tal om det i samband med en Izvestijaturnering. Men det blev aldrig av. Det var ju inte lika lĂ€tt att slĂ„ sig in i Tre Kronor vid den hĂ€r tiden. I SödertĂ€lje spelade jag tillsammans med Mats Waltin och ”Böna” Johansson. Dom tvĂ„ och ett par andra backar abonnerade mer eller mindre pĂ„ landslagsplatserna.

Hur minns du tillbaka pÄ junior-VM 1977?
- Bengt-Åke Gustafsson var med och spelade. Jag minns hur otroligt kul det var att se honom spela och hur han stod upp mot kanadensarnas tuffa spel. Kanada var ju ledande inom juniorhockeyn dĂ„. Lennart ”Tigern” Johansson och Tommy Töpel var förbundskaptener och dom hade satt ihop mig att spela tillsammans med Bosse Ericson frĂ„n AIK och vi fungerade bra.
- TyvÀrr fick vi ingen vidare bra placering i turneringen utan slutade pÄ femte plats. Sovjet vann guld före Kanada och Tjeckoslovakien. (I JVM-laget spelade Àven djurgÄrdarna Reino Sundberg och Hans SÀrkijÀrvi).

Ronnie Johansson (2012-07-08 08:00)