Hur gör ni för att hantera sorgen?

[brsk]

Att kalla det sorg kan kanske tyckas vara överdrivet, men:

Jag är djurgårdare sedan barnsben.Även om jag följer en del andra utländska lag så är djurgårn det enda lag som kan få mig att fälla tårar av glädje och av sorg.

Under säsongen höll jag hoppet uppe hela tiden. Som djurgårdare är man ju trotts alt van med att vi ska undkomma hotet från kvalplatsen. Man har kunnat luta sig tillbaka och räknat med att Linkan ska rädda oss. Men utan Linkan finns det ingen räddning.

Under hela kvalserien så har allt varit ett mörker. Jag är arg, lättretad och jag plågas av en återkommande huvudvärk. Likt en dåre följer jag matcherna med förhoppningen om att snart ska det vänta. Vi ska klara oss. Jag gav fan i att sova en natt för att åka till Örebro och skrika sönder halsten. Det dämpade ångesten en del. Så länge vi har en mattematisk chans så kommer jag hoppas, jag kommer följa skiten in i det sista.

Men efter det då? Hur fan ska man hantera det här? Hur ska man handskas med förnedringen?

Ja fotbollssäsongen tar över och där ser det ljust ut, men difhockey har en särskild plats i mitt hjärta.

[SkönaDjurgårn]

Gör inget speciellt men går konstant omkring och mår dåligt. Skit är vad det är. Som tur är tar fotbollen över nu och det ser ganska bra ut för första gången på länge. Men just hockeyn har alltid betytt lite mer för mig, så det är mycket tungt just nu.

[Mattias_87]

Hockey finns inte för mig just nu. Nu ska jag börja på gym och tänka på annat istället.

[minalman]

Jag tänker oavbrutet på hockeyn. Det har alltid varit en ventil ifrån annat massa skit. Hur tänker jag nu? Jo, Djurgården är alltid Djurgården. Det kan bli roligt nästa år i allsvenskan. Fler segrar antagligen. Bättre självförtroende i truppen. Inte lika krampaktigt. Vi ser ju också just nu att AS och ES inte skiljer så mycket i toppen respektive botten. Det kommer nya glädjeämnen nästa säsong. Kanske fler om det blir AS! Så tänker jag.

[Sjöwall]

Jag har otroliga problem med att hantera idrottsliga motgångar, än värre är det när man följer laget på såpass nära håll och är på plats varje hemmamatch.

Personligen har jag inte några problem med att jag blir ledsen längre, numera blir jag mest förbannad, ilsken och jävligt irriterad på spelarna som underpresterar så brutalt.

Mitt tips till dig som hjälper mig att avreagera mig är att köpa dig ett par rejäla löparskor, gärna Asic. När DIF förlorar drar du på dig skorna och går ut och springer tills du har avreagerat dig. Det har varit min taktik under denna säsong. Vet också att dom på Stadium säljer ut boxningssäckar för 499:- inklusive handskar, kanske vore ett bra redskap att avreagera sig på?

Det jag försöker säga är att ju mer man tänker på skiten ju värre blir det. Ja, det är omöjligt att inte tänka på ibland, inte fan blir det bättre när råttorna på jobbet frågar "hur går det för DIF?". Det är otroligt jävla tufft just nu och jag lider med alla på forumet.

[Husmusen]

Jag tänker oavbrutet på hockeyn. Det har alltid varit en ventil ifrån annat massa skit. Hur tänker jag nu? Jo, Djurgården är alltid Djurgården. Det kan bli roligt nästa år i allsvenskan. Fler segrar antagligen. Bättre självförtroende i truppen. Inte lika krampaktigt. Vi ser ju också just nu att AS och ES inte skiljer så mycket i toppen respektive botten. Det kommer nya glädjeämnen nästa säsong. Kanske fler om det blir AS! Så tänker jag.

Bra skrivet.

Division två, djurgår'n ändå!

[Tessan]

Håller med det ni skriver - det är Djurgårn för mig oavsett division och jag mår verkligen dåligt av det som sker.

Eftersom jag är en obotlig optimist försöker jag hitta ljuspunkter med en degradering. För de finns - tro mig!

Jag vet dock att många upplever en enorm frustration i detta läge och de klarar inte av att hantera detta genom att tänka positivt eller genom att se fram emot fotbollen eller att dra på sig ett par Asics.
Det är DÄRFÖR jag tvekar inför att gå till Hovet imorgon. Jag fruktar att denna frustration kan ta sig olika uttryck imorgon, som svartar ner vår förening ytterligare. Jag vill inte vara med om det!!!

Jag känner en stark hotbild - men behöver jag frukta? Är det bara tomma hot som ett uttryck av frustration eller vad kan hända?

[Bjurre]

Spelar rysk roulette och hoppas på att det ska smälla snart.
Tar ett snurr och klick varje dag.

[gaspo]

Kollade igår på matchen via viaplay. Min fru har förbjudit mig att kolla på Hockey efter att jag kastade fjärren rakt igenom skärmen på tv:n. Detta var näst sista matchen i grundserien.

Men jag fixade viaplay på mobiltelefonen.
Igår så hade jag hoppet uppe som vanligt vid 2-2 målet. När sedan Kyle o DIF ger bort matchen igen så försvann telefonen oxå.
O detta är det sjuka i det hela. Jag sitter i bilen på parkeringen o kollar på matchen. Sa till min fru att jag skulle ha kvällsmöte på jobbet!! När jag sedan kommer in så frågar min fru varför jag inte har på telefonen. Då säger jag att jag har ingen telefon längre. Den gick sönder på mötet. Jag är en man på 35 år som är sjuk i huvudet jag vet. Men DIF är verkligen min stora kärlek sedan födseln.

Tillägas skall att jag bor i Göteborg sedan 8års åldern (Vallentuna innan) har stått upp för DIF i alla lägen här nere. Inte lätt i alla lägen skall jag berätta.

Jag har en dotter som är 7år gammal som säger till mig att Pappa du är verkligen jättelöjlig.

Ville bara skriva detta. Har svårt o ens få jobbet gjort i detta läget.

[DIFÖrebro]

Reggade mig faktiskt för att skriva i denna tråd, har låtit bli dels för att jag skrev mer på svenskafans förut och framför allt för att alla redan skriver det jag själv tänker.

Men

Eftersom jag jobbar som psykolog så kommer ett tips för hur man kan tackla detta. Det är inte kul, men det fungerar:

Skriv "Djurgården har åkt ur elitserien, Djurgården kommer spela allsvenskan" x100 på ett papper (eller word-dokument). Sitt sedan och läs det i 10 minuter. Banka in det otäcka och tvinga kroppen att acceptera det.

Inte kul... men det får en avtrubbad och likgiltig vilket gör att man har sönder färre mobiltelefoner etc. Det handlar om att vänja sig vid någonting kroppen skriker efter att få undvika.

Funkar såklart att se matchen i repris gång på gång, eller se Kylies miss x50.

Själv drack jag öl för att hantera det igår

[minalman]

Kollade igår på matchen via viaplay. Min fru har förbjudit mig att kolla på Hockey efter att jag kastade fjärren rakt igenom skärmen på tv:n. Detta var näst sista matchen i grundserien.

Men jag fixade viaplay på mobiltelefonen.
Igår så hade jag hoppet uppe som vanligt vid 2-2 målet. När sedan Kyle o DIF ger bort matchen igen så försvann telefonen oxå.
O detta är det sjuka i det hela. Jag sitter i bilen på parkeringen o kollar på matchen. Sa till min fru att jag skulle ha kvällsmöte på jobbet!! När jag sedan kommer in så frågar min fru varför jag inte har på telefonen. Då säger jag att jag har ingen telefon längre. Den gick sönder på mötet. Jag är en man på 35 år som är sjuk i huvudet jag vet. Men DIF är verkligen min stora kärlek sedan födseln.

Tillägas skall att jag bor i Göteborg sedan 8års åldern (Vallentuna innan) har stått upp för DIF i alla lägen här nere. Inte lätt i alla lägen skall jag berätta.

Jag har en dotter som är 7år gammal som säger till mig att Pappa du är verkligen jättelöjlig.

Ville bara skriva detta. Har svårt o ens få jobbet gjort i detta läget.

Är man från Vallentuna är man van vid VBK:s upp och nergångar (även om du flyttade vid unga år).
Du klarar dig!
Se bara till att dottern inte blir fisk, eller träffar någon.

[minalman]

Det här Forumet är en utmärkt terapi. Vet inte vad jag gjort idag utan er. Tack!

[Daniel942]

Sprit.

[Rabben]

Famous, Carlsberg, en underhållande film och världens bästa tjej.

då slipper man tänka på skiten under åtminstone 5h

[SirDIFalot]

Självbefläckelse.