Det finns en gud, och Mats Bäcklin är hans profet.
Ständig medlem, ständig legend. Mannen som lämnade Djurgårdens IF, tog sig in i fiendeland och visade solna riddarklubb vägen hem igen.
Djurgårdsfamiljen står evigt tacksamma för hans uppoffringar. Han ska ha cred för att stod ut en hel säsong i fiendeland, det måste ha varit tufft, men i slutändan var det värt det för Mats del.
Mats var dock inte ensam, han hade hjälp. Här har ni trion som tog hem solna riddarklubb:
Rikard Franzen - Trogen aik nästan hela karriären, innan han avslutade sin karriär i Djurgården - Tog ansvar.
Mats Bäcklin - Ständigt medlem - Tog ansvar.
Daniel Rudslätt - 4 år i Djurgårdsdressen - Tog ansvar.
Avslutar det hela med säsongens citat, signerat vår ständige medlem.
Jag älskar hur gnagarforum (svartgul.se) några minuter efter slutsignalen var positiva till en övergång till KHL.
Lägg ner hockeyn eller dra till KHL.
Oavsett om vi hade lyckats hänga kvar hade det inte varit ngn idé. Det är helt omöjligt att tävla mot lag som får bli kommundopade med åtskilliga millar.
Om vi inte lägger ner så hoppas jag att vi går till KHL. Förslaget är att vi då kör med en jävligt billig trupp och enbart samlar in pengar till att bygga en arena i Solna/Sumpan. Vi får alltså 150 millar per säsong i 3 år. Spara en jävla massa pengar och fixa sedan arenan.
Samtidigt vore det inte helt fel om AIK kunde ge fingret åt hela hockey-sverige och dra till KHL.
De nya lagen som ploppar upp i närområdet gör det än mer intressant. Förutom Jokerit är Espoo eller Kärpät på gång. I Norge har vi Vålerenga och eventuellt är även Stavanger på gång.
Vägra HA och stick till KHL om chansen finns annars lägg ner skiten helt för vi kommer aldrig gå upp igen.
Senast redigerad av pulverapa den 2014-03-26 10:36:03, redigerad totalt 2 gång.
Det finns en gud, och Mats Bäcklin är hans profet.
Ständig medlem, ständig legend. Mannen som lämnade Djurgårdens IF, tog sig in i fiendeland och visade solna riddarklubb vägen hem igen.
Djurgårdsfamiljen står evigt tacksamma för hans uppoffringar. Han ska ha cred för att stod ut en hel säsong i fiendeland, det måste ha varit tufft, men i slutändan var det värt det för Mats del.
Mats var dock inte ensam, han hade hjälp. Här har ni trion som tog hem solna riddarklubb:
Rikard Franzen - Trogen aik nästan hela karriären, innan han avslutade sin karriär i Djurgården - Tog ansvar.
Mats Bäcklin - Ständigt medlem - Tog ansvar.
Daniel Rudslätt - 4 år i Djurgårdsdressen - Tog ansvar.
Avslutar det hela med säsongens citat, signerat vår ständige medlem.
"Jag kan gå med högt huvud" - Mats Bäcklin
De har en förstekeeper med DIF-historia som hjälpte oss tillbaka i matchen också.
- Fucking moral! (Astrit Ajdarevic, Svensk Mästare 2019)
Kanske inte ska gå på ett derby som är till för ENDAST Djurgårdssupportrar då, förbannade råttpack?!
Fast hon representerar ju en stor del av fan-skaran där ute. Som bara är ute efter sporten, resultaten, korven och att komma ifrån barnen i 2½ timme. Det är samma skara som inte förstår vad stämning är, som tror att trummor och klappors decibelnivå är likställd med 8000 skönsjungande Djurgårdare. Som upplever en match lika gott hemma vid tv:n och OLWs senaste uppfinning i chipsvärlden. Tyvärr är den skaran väldigt stor och den betalar väldigt väl för sig (oftast de dyraste biljetterna) så den blir man inte av med, och den blir svår att konvertera.
Vi andra ser det hela på helt andra sätt. Men jag tror inte att jag skulle börjat "hata" gnaget om inte mina gnagetpolare i yngre åldrar terroriserade mig konstant. Det börjar liksom som en grej som är ganska skoj, rivaliteten men sen tar den sig olika vägar när man växer upp. Jag hatar inte gnaget så som många här gör, jag bara avskyr dem
New blood joins this earth, and quickly he's subdued...
Äh, jag tar stolthet i att rivalitet i Stockholm är den största i Sverige. Ingen jävla kompisrivalitet som mellan Mora och Leksand eller Malmö och Helsingborg där man gratulerar varandra till SM-guld på sin hemsida "Kul att det stannar i Skåne!" woho!
Att hata inom sport är lika självklart som att det regnar, stannar det vid sånger så undrar jag vem som lider av det? Alla bär ju mer eller mindre på ilska. Det kan vara chefen, grannen eller någon ingift i släkten och är det inte hur bra som helst att då kunna ventilera det någon gång i veckan så man blir harmonisk igen? För min del är det asbra när man på gamla dagar inte längre är sångare i ett metalband.
Hon använder det ju här som en plattform för att framstå på ett fint sätt.
Klart som fan det skall hatas i de här sammanhangen, jag vill ha mer hat speciellt på isen. Det var lite för snällt igår, tack vare våra sjuka regler och att KS inte är någon serie för rolig hockey.
