Lokomotiv Yaroslavl i flygkrasch

[Biaas]

Taget från Hvs hemsida
"HV71 har sökt dispens att få bära nummer ett på samtliga matchdräkter under säsongen 2011/2012"

Hoppas verkligen de får igenom detta! Vore en fantastisk gest

Visst, en superfin gest. Men jag är skeptisk. Numren finns väl av en anledning? Att domare och publik ska kunna se vem som gjort vad. Om alla har nr. 1 blir det ju förvirrande minst sagt.

Sen måste jag bara säga att Wennerholms förslag att nr. 1 ska pensioneras i hela Elitserien för all framtid är dumt. Visst, det som hänt är hemskt och fruktansvärt. Men hans förslag känns i det närmaste populistiskt och lagt i affekt. Känns inte alls rimligt.

Hissa nr. 1 hos HV var ju dock givet.

Tanken är väl att man ska ha en etta på bröstet.

[kaminor]

Taget från Hvs hemsida
"HV71 har sökt dispens att få bära nummer ett på samtliga matchdräkter under säsongen 2011/2012"

Hoppas verkligen de får igenom detta! Vore en fantastisk gest

Visst, en superfin gest. Men jag är skeptisk. Numren finns väl av en anledning? Att domare och publik ska kunna se vem som gjort vad. Om alla har nr. 1 blir det ju förvirrande minst sagt.

Sen måste jag bara säga att Wennerholms förslag att nr. 1 ska pensioneras i hela Elitserien för all framtid är dumt. Visst, det som hänt är hemskt och fruktansvärt. Men hans förslag känns i det närmaste populistiskt och lagt i affekt. Känns inte alls rimligt.

Hissa nr. 1 hos HV var ju dock givet.

Tanken är väl att man ska ha en etta på bröstet.

Ja, då är det ju en annan femma. Eftersom man får ha en massa reklam på tröjan så fattar jag inte ens varför man måste söka dispens för att ha en 1:a på bröstet. Kaffebönderna har väl en ful 3:a på magen?

[Daniel942]

Alla till Jönköping nu i premiären så hyllar vi Liv från DIF-Håll!

[BOMBOM BOUCHARD]

Så fruktansvärt tragiskt och obegripligt. Mina tankar går till Stefans familj.

[B.I.B.A]

Jag är fortfarande i chock. Loggade inte in fören nu här för jag trodde det skulle bli för tufft, men inte ens nu orkar jag läsa igenom allt som skrivits.

Tanken på att så många fantastiska människor, som berört så många, plötsligt försvunnit är overklig. Tårarna börjar rinna igen när jag tänker på småbarn till Stefan Liv och Ruslan Salei med flera.

Jag ska inte hylla Stefan Liv till skyarna som hockeyspelare. Missförstå mig inte, han var alltid bäst när det gällde och det finns inget mer rätt än att hans tröja kommer hänga i taket på Kinnarps arena. Dock så står jag klart fast vid att nummer 1 inte ska pensioneras i hela elitserien och jag tycker också det är fel att säga att han var en av Sveriges bästa spelare genom tiderna. Dock så var Stefan en fantastisk människa och en spelare som visste precis vad som krävdes för att vinna.

Efter att hockeyn stått inför en grå och dyster sommar, där vi redan upplevt dödsfall hos tre värdefulla människor, så gick solen ned för sista gången och vi gick in i den absolut mörkaste tiden i hockeyhistorien. Det är nu vi alla måste stå enade. Hv-fan, Djurgårdare, Lhc:are, gnagare, Elitserien, KHL, NHL etc. Alla måste ta varandras händer och stötta varandra. Tiden för ett trångsynt och enögt hockeytittande kommer att komma tillbaka, men den tiden är inte nu. Perspektivet på hockeyn från min sida kommer vara ett helt annat när säsongen drar igång igen. Jag tänker inte slänga ur mig ord som "hora" åt motståndarna i höst, för jag har så många gånger klankat ned på spelare som just Stefan Liv, men nu sitter jag här med en klump i magen och inser att jag bespottat en spelare som alltid gjort allt för sitt lag och sin sport. En sån spelare som egentligen förtjänade all min respekt. Det gör ont i mig att jag var så förblindad att jag inte kunde se det innan det var för sent.

Stefan Liv har med sin död redan blivit en symbol för den gemenskap jag hoppas på inom svensk hockey. Givetvis ska det finnas duster och rivalitet, men utanför rinken är vi alla människor.

Mina tankar är hos nära och kära samtidigt som jag ber till högre makter att Galimovs och besättningsmannens liv skall skonas.


Vila i frid, Lokomotiv Jaroslavl - Ni kommer aldrig att glömmas

[Hildi]

Mikael Tellqvist, tidigare landslagskollega:
– Jag är så jävla ledsen, jag har gråtit i flera timmar. Jag tänker på Anna och barnen. Jag var ju på svensexa med honom i somras.
– Det är ofattbart, hockey är inte värt någonting nu. Jag tänker på honom, Anna och barnen. Det är en otrolig tragedi. Stefan var en otroligt härlig kille och det är svårt att hålla sig borta från gråt.
– Jag har bara positiva saker att säga om honom. Han var en av mina bästa kompisar på och utanför isen, det är väldigt tungt.

fyfan.

[Magnutz]

Mikael Tellqvist, tidigare landslagskollega:
– Jag är så jävla ledsen, jag har gråtit i flera timmar. Jag tänker på Anna och barnen. Jag var ju på svensexa med honom i somras.
– Det är ofattbart, hockey är inte värt någonting nu. Jag tänker på honom, Anna och barnen. Det är en otrolig tragedi. Stefan var en otroligt härlig kille och det är svårt att hålla sig borta från gråt.
– Jag har bara positiva saker att säga om honom. Han var en av mina bästa kompisar på och utanför isen, det är väldigt tungt.

fyfan.

Nattsvart.. :/


Sent from my HTC Sensation Z710e using Tapatalk

[DIF_Soldier]

Personligen hatar jag innerligt dessa evenemang på facebook och liknande - gilla "Till minne av Stefan Liv", "Tänd ett virtuellt ljus för Norge" och så vidare.

Allt det handlar om är att smeka sin egen självgodhet. Samma sak med folk som sa att de bad för de drabbade i Japan och kände sig viktiga. Gör nåt som faktiskt hjälper, för helvete. Åk dit och hjälp istället - leecha inte på massa billiga omtankespoäng. För vem fan hjälper det! Ingen, utom dig själv din självgoda gris.

Att du sitter hemma och trycker på en knapp visar inte att du bryr dig. Det visar att du är dum i huvudet.

[Salas]

Personligen hatar jag innerligt dessa evenemang på facebook och liknande - gilla "Till minne av Stefan Liv", "Tänd ett virtuellt ljus för Norge" och så vidare.

Allt det handlar om är att smeka sin egen självgodhet. Samma sak med folk som sa att de bad för de drabbade i Japan och kände sig viktiga. Gör nåt som faktiskt hjälper, för helvete. Åk dit och hjälp istället - leecha inte på massa billiga omtankespoäng. För vem fan hjälper det! Ingen, utom dig själv din självgoda gris.

Att du sitter hemma och trycker på en knapp visar inte att du bryr dig. Det visar att du är dum i huvudet.

Du har en stor poäng i det du skriver. Jag har sagt det många gånger förr, och det tåls att sägas igen: Facebook är den mötesplatsen på internet där man lättast kan avgöra vilka som är rätt blåsta och vilka som inte är det.
Det är väl en sak om det är en anordnad minnesstund på typ Sergels Torg, då kan man ju trycka att man kommer om man verkligen menar det och deltar i en gemensam tyst minut. Men grupper likt "En tyst minut för..." utan en bestämd tidpunkt och plats (som till exempel denna) som mängder av personer går med i förstår jag inte, det är bara löjligt. Så man får väl skilja på event till event, vissa är ändå seriösa, men i grund och botten så förstår jag dig fullt ut och delar dina synpunkter.

Samma sak kan väl gälla lite kring alla dessa klipp som ligger uppe på youtube efter hans död. Jag har lagt upp ett eget, men jag la dock ner 4-5 timmar på det för att få den välgjord, och jag kan inte låta bli att bli smått förbannad på folk som bara öser upp värdelösa bildspel utan någon som helst mening. Av kanske 100 (finns säkert fler) olika filmer på youtube så är det 4-5 st som är seriösa och som håller en godtagbar eller bra nivå, medan de övriga rent av är bedrövliga. Jag förstår inte riktigt hur vissa resonerar, för jag ser det inte som en hyllning till minnet av Stefans liv av att bara klippa ihop något på 10 minuter som vissa gör. Jag blir bara förbannad på det. Antingen gör man det seriöst, eller så skiter man i det.

Så som du säger, alla till Jönköping. Det är där som Stefan ska hyllas. Sen kan givetvis inte alla Djurgårdare se matchen av förståeliga skäl, men en ny chans lär ges mot Modo. Han ska få sig en liten hyllning under den matchen också, det förtjänar han.

Tillsammans mot Jönköping!

[Lee Harvey Oswald]

Personligen hatar jag innerligt dessa evenemang på facebook och liknande - gilla "Till minne av Stefan Liv", "Tänd ett virtuellt ljus för Norge" och så vidare.

Allt det handlar om är att smeka sin egen självgodhet. Samma sak med folk som sa att de bad för de drabbade i Japan och kände sig viktiga. Gör nåt som faktiskt hjälper, för helvete. Åk dit och hjälp istället - leecha inte på massa billiga omtankespoäng. För vem fan hjälper det! Ingen, utom dig själv din självgoda gris.

Att du sitter hemma och trycker på en knapp visar inte att du bryr dig. Det visar att du är dum i huvudet.

Beundransvärt att Flen_Soldaten alltid tar rakaste vägen ”& berättar hur det egentligen ligger till”.

Men i detta fall & i de fall där människor avlider som man inte står nära eller som man inte har en personlig relation till, då kan jag tycka att det är fritt fram att bearbeta sin ”light-sorg” på det sätt man tycker är lämpligt.

Så snack om hat & puckade människor kan väl (kanske?) såna här gånger få vila lite…

[Alias]

Hej på er djurgårdare. Jag registrerade mig här för några månader sedan för att som HV-supporter visa mitt deltagande när Nils Ekman drabbades av en stroke. Jag har bara skrivit ett inlägg och hade aldrig tänkt skriva fler, även om jag ofta är här och följer er debatt.

Men när jag läser vad ni skriver vad ni skriver om Stefan måste jag bara tacka för er omtanke och alla fina ord. Det betyder mycket.

Välkomna till Jönköping när vi möts, era hyllningar kommer att uppskattas.

Med förhoppning om att våra (final?)-matcher i år ramas in av god läktarkultur och många bortasupportrar på plats. Jag vill aldrig mer uppleva ett slutspel som 2010, där tidernas bästa finalserie gick miste om festens viktigaste ingrediens: personer i olika matchtröjor som enas i sin kärlek till hockey genom att skrika rösten av sig på varsin sida av läktaren. Både i Jönköping och i Stockholm.

[DIF_Soldier]

Personligen hatar jag innerligt dessa evenemang på facebook och liknande - gilla "Till minne av Stefan Liv", "Tänd ett virtuellt ljus för Norge" och så vidare.

Allt det handlar om är att smeka sin egen självgodhet. Samma sak med folk som sa att de bad för de drabbade i Japan och kände sig viktiga. Gör nåt som faktiskt hjälper, för helvete. Åk dit och hjälp istället - leecha inte på massa billiga omtankespoäng. För vem fan hjälper det! Ingen, utom dig själv din självgoda gris.

Att du sitter hemma och trycker på en knapp visar inte att du bryr dig. Det visar att du är dum i huvudet.

Beundransvärt att Flen_Soldaten alltid tar rakaste vägen ”& berättar hur det egentligen ligger till”.

Men i detta fall & i de fall där människor avlider som man inte står nära eller som man inte har en personlig relation till, då kan jag tycka att det är fritt fram att bearbeta sin ”light-sorg” på det sätt man tycker är lämpligt.

Så snack om hat & puckade människor kan väl (kanske?) såna här gånger få vila lite…

Nej, det är precis tvärtom. Det är vid precis sådana här tillfällen man ska berätta hur det ligger till, eftersom det är så förbannat respektlöst och kränkande mot de som verkligen bryr sig och vars liv nu tvingas till en helt ny vändning - hans anhöriga.

Vi utomstående bryr oss inte. Inte egentligen. Om några månader är detta glömt, eftersom kvällspressen slutat skriva om det. Men för Stefans vänner och familj börjar en kamp som kommer att pågå under resten av deras liv. Därför tycker jag att det är äckligt att så många stämmer in i sorgekören, bara för att det är "i ropet".

[Magnutz]

Personligen hatar jag innerligt dessa evenemang på facebook och liknande - gilla "Till minne av Stefan Liv", "Tänd ett virtuellt ljus för Norge" och så vidare.

Allt det handlar om är att smeka sin egen självgodhet. Samma sak med folk som sa att de bad för de drabbade i Japan och kände sig viktiga. Gör nåt som faktiskt hjälper, för helvete. Åk dit och hjälp istället - leecha inte på massa billiga omtankespoäng. För vem fan hjälper det! Ingen, utom dig själv din självgoda gris.

Att du sitter hemma och trycker på en knapp visar inte att du bryr dig. Det visar att du är dum i huvudet.

Beundransvärt att Flen_Soldaten alltid tar rakaste vägen ”& berättar hur det egentligen ligger till”.

Men i detta fall & i de fall där människor avlider som man inte står nära eller som man inte har en personlig relation till, då kan jag tycka att det är fritt fram att bearbeta sin ”light-sorg” på det sätt man tycker är lämpligt.

Så snack om hat & puckade människor kan väl (kanske?) såna här gånger få vila lite…

Nej, det är precis tvärtom. Det är vid precis sådana här tillfällen man ska berätta hur det ligger till, eftersom det är så förbannat respektlöst och kränkande mot de som verkligen bryr sig och vars liv nu tvingas till en helt ny vändning - hans anhöriga.

Vi utomstående bryr oss inte. Inte egentligen. Om några månader är detta glömt, eftersom kvällspressen slutat skriva om det. Men för Stefans vänner och familj börjar en kamp som kommer att pågå under resten av deras liv. Därför tycker jag att det är äckligt att så många stämmer in i sorgekören, bara för att det är "i ropet".

Vissa är Emo-junkies och går igång på såna här händelser, skapar bloggar/Facebook-grupper etc. Andra tar mycket illa vid sig (känsloioder) och letar efter en kanal att få utlopp för vanmakten som infinner sig när det går upp för dem att livet är förgängligt, att det kan ta slut på bara en sekund.

Emo-junkien och känsloiden samexisterar. Emo-junkien skapar kanalen för känsloiden och känsloiden uppfyller Emo-junkiens jakt på starka känslor. De kan inte existera utan varandra. Sen kan välmenande känsloider också skapa Facebook-grupper lika väl som Emo-junkies kan låta bli och istället bara vara en del av flödet i en grupp skapad i starka känslor.

Att generalisera och marginalisera människor/beteenden är vanskligt. "Alltet" (letade efter passande ord...) är alltför nyanserat för att det ska stämma speciellt bra. Vissa måste dela med sig av sina tankar etc när något svårt inträffar. Förr skrev väl Emo-junkien poesi och andra litterära verk och känsloiden köpte boken/diktsamlingen. Det var lite mer privat då. Nu finns ju Internet och dess sociala medier. Det har skapat en lavin av producerande Emos vilket kan upplevas som jobbigt. (Nu har ju jag generaliserat och marginaliserat här, men då mest för att visa min tankegång.. )

Jag tror verkligen inte att alla Emo-junkies är idioter lika lite som jag tror att alla känsloider är det. Däremot finns det idioter inom varje grupp, precis som i alla andra lager i samhället.

EDIT: Jag förstår varför man kan bli allergisk mot allt medlidande/falskt medlidande. Vill påpeka det.

Aja, hur som helst. Vi får tåla varandra och välja vilka strider vi tar.

Nu väntar Elitseriepremiär och allt vad det innebär + en sjuk startvecka för DIF Hockey och supportrarna. HV71 borta, MODO hemma, Solna Aik hemma... Man får hålla i sig.

[DIF_Soldier]

Bra sagt - de är parasiter som lever av varandra. Jag är bara så trött på att folk inte fattar. Att många säger att de bryr sig fast de inte gör det. Vad vi egentligen känner är "Tänk om det hände mig" och således "sörjer" vi. Långt ifrån ett legitimt skäl.

Vad vi egentligen gör när vi sörjer någon närstående är undermedvetet att tycka synd om oss själva. Att personen som är borta betytt mycket för oss är för att han eller hon har stimulerat vårt kärleks- eller vänskapsbehov, lärt oss saker, roat oss, utvecklat oss. En social ventil. Men när det inte finns tillgängligt längre sörjer vi för egen del eftersom vi inte kan fortsätta ta del av den personen.

Allt är således egoism i grund och botten, men det är okej eftersom det är så vi alla fungerar.

[Magnutz]

Bra sagt - de är parasiter som lever av varandra. Jag är bara så trött på att folk inte fattar. Att många säger att de bryr sig fast de inte gör det. Vad vi egentligen känner är "Tänk om det hände mig" och således "sörjer" vi. Långt ifrån ett legitimt skäl.

Vad vi egentligen gör när vi sörjer någon närstående är undermedvetet att tycka synd om oss själva. Att personen som är borta betytt mycket för oss är för att han eller hon har stimulerat vårt kärleks- eller vänskapsbehov, lärt oss saker, roat oss, utvecklat oss. En social ventil. Men när det inte finns tillgängligt längre sörjer vi för egen del eftersom vi inte kan fortsätta ta del av den personen.

Allt är således egoism i grund och botten, men det är okej eftersom det är så vi alla fungerar.

Så är det. Vi agerar och reagerar i andra. Vi speglar oss i andra. Vi existerar i andra. Om det inte varit så skulle inte detta forum, eller något annat forum för den delen, existera. Vi skriver något i respons till vad någon annan skrivit. Eller - oh the horror - så sticker vi ut hakan och skriver en helt egen tråd där vi sedan sitter som på nålar i väntan på att någon ska gå i svaromål.. Men det förklarar, för mig, varför det ser ut som det gör runt omkring oss.

Just nu speglar vi oss i varandra i tragedin i Ryssland.