sensei skrev:Så tänker nog de flesta, inkl. alla sportchefer. Jag tar nog hellre i detta fall den sämre spelaren som är fysisk, just för att det generellt är mindre relativ skillnad mellan "bra" och "dålig" spelare kontra fysisk och ofysisk bland elitspelare.SirDIFalot skrev: Jag ser ju mig själv som en förespråkare av fysisk hockey. Kanske inte lika mycket som för några år sedan. Men generellt vill jag att vi ska vara jobbiga att möta. Men tar ju hellre en skicklighet spelare som är klen än en dålig spelare som är tuff.
En annan aspekt är att den "dåliga" och fysiska spelaren alltid bidrar i lagmaskinen, även om assisten och målskyttet klickar. Den skickliga spelaren, a.k.a den snyggaste killen i klassen med guldhandleder, är meningslös en dålig dag -- eftersom han inte bidrar på det sättet. Lägen uppstår vidare nästan alltid genom en vunnen närkamp genom att det skapas ytor. Osv osv.
Självklart kombinerar jag dock allt det här i samma paket, om någon undrar.
Fysisk hockey gillar jag med. Men man kan ju inte ha ett helt lag med powerforwards som bara smäller på tacklingar i "Kronwall-klass". Men visst är det väl ändå bara Saviano i laget som är närmast dvärgväxt?
Tycker att vi (hela laget), borde kunna spela aningen mer fysiskt och fullfölja tacklingar när vi jagat puckförare istället för svänga av eller stoppa för att undvika kollision när denne släppt pucken men är fortfarande tacklingsbar regelmässigt.
Det är jobbigare att bli tacklad än att fullfölja och tacklas i de situationerna. Jag önskar att vi kunde lirat lite mer åt sorten "slutspels-hockey" och bli ännu jobbigare att möta, tror vi skulle ha mycket att vinna på det.
Tycker mig se rätt så klara lägen där vi har täckning bakåt där vi med 99% säkerhet kan sätta upp morståndarna i sargen men låter bli. Blir nästan lite ledsen när man ser det.
